Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Studien har pekat på den globala biodiversitetsförlusten som ett allvarligt problem som effektivt måste bemötas och hanteras för att förhindra en fortsatt förstörelse av ekosystemen och de tjänster som de producerar. Skogar innehåller en stor biodiversitet och spelar en betydande roll i att motverka denna biodiversitetsförlust. I Sverige spelar de privata skogsägarna en stor roll i skogsbruket samt för naturvården. Desto fler internationella beslut som tas kring biodiversitet av till exempel EU får konsekvenser i form av regleringar och direktiv som art- och biotopskydd. Dessa påverkar sedan skogsbruket genom fler regler som måste följas. De privata skogsägarna i Sverige utövar naturvård i sina egna skogar utefter dessa ramar och i praktiken motverkas därmed biodiversitetsförlusten.

Studien är en fallstudie med syfte att undersöka hur styrning från EU inom art- och biodiversitetsfrågor uppfattas på individnivå, samt vilka attityder svenska skogsägare har kopplade till naturvård. Studien har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med privata skogsägare för att tydliggöra och besvara studiens forskningsfrågor.

Resultatet visar att deltagande skogsägare har en negativ inställning till ökad styrning från EU inom art- och biodiversitetsfrågor. Det främsta som bidrar till denna inställning är att mer reglering och centralisering av dessa frågor antas komma att förhindra och försvåra brukandet av den egna skogen enligt respondenterna. När upplevelsen av att bruka och äga skog kan komma att försämras blir alternativet att sälja fastigheten mer aktuellt på grund av försvårat brukande enligt respondenterna. Studien visar även att incitament har en inverkan på hur skogsägaren väljer att bruka sin skog, där det främst är ekonomiska incitament som deltagarna anser kunna ha en påverkan.

Studien visar att för att få hög efterlevnad på en ny potentiell styrning måste den vara väl utformad med skogsägaren och dess brukande i åtanke. Inskränkningar i äganderätten bör minimeras, dessutom visas det att frivillighet i styrningen, till exempel genom incitament kan vara högst lämplig enligt respondenterna.

The study points at the worldwide loss of biodiversity as a serious matter that effectively must be countered and handled to prevent further loss of ecosystems and the services they provide. Forests have been proven to contain high levels of biodiversity and are critical in minimizing further loss of it. In Sweden, forest owners in the private sector play a central role in both nature conservation and forestry. As international action to prevent biodiversity loss is taken, such as European Union policymaking, it affects national policy on an increasing level through further implemented regulation. This is made into legislation and directives that have a direct impact on forest management practices. In Sweden, private-sector forest owners practice nature conservation and loss of biodiversity is fought at ground level. This study is a case study that aims to explore how EU-level management of species and biodiversity is perceived at the individual level and what perceptions Swedish forest owners have about nature conservation. This study is based on semi-structured interviews of private forest owners, conducted to answer the research questions and to give an insight into personal opinions. The findings indicate that the participating forest owners are generally negative in their views toward increased EU governance in species and biodiversity issues. The main reason for this perception is that more regulation and centralization will hinder and make it more challenging for them to look after their own forest. In this view from the participants, their lives as forestland managers and owners can deteriorate, and the sales of their land can become more and more relevant. The study also shows that incentives influence land management decisions among these forest owners, mostly economic incentives are perceived as having the possibility to influence forest management decisions. The evidence indicates that if new governance styles are to lead to high compliance rates, then they must be carefully crafted with the owners of the forest and their pragmatically driven management needs in mind. Property rights must be kept as unconstrained as possible, and a voluntary incentive-based system appears particularly well-suited according to the participants.