Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Förändringar i jordbrukslandskapet som skett till följd av rationalisering och intensifiering har påverkat många arters populationssiffor negativt, däribland våra jordbruksfåglar. Idag är utvecklingen negativ för ladusvalan och gulsparven medan det går bättre för sånglärkan. Stenskvättan har haft en stabil population nationellt. Fasanens population styrs av människan och kyla. Syftet med denna studie är att använda data från en fågelinventering i odlingslandskapet för att undersöka hur eller om fem jordbruksfågelarter är kopplade till olika livsmiljöer. Målet är att ta reda på om förekomsten av olika fågelarter är kopplade till olika typer av livsmiljöer. Livsmiljöerna i studien är bland annat småbiotoper, åkrar med olika grödtyper och markanvändningar samt gårdar med eller utan djurhållning. Frågorna som besvarats i uppsatsen har varit följande: vilka livsmiljöer är fem jordbruksfåglar kopplade till? Är en viss livsmiljö kopplad till alla fåglar, eller ser vi att de har olika relationer till olika livsmiljöer? Behövs ”ett rikt odlingslandskap” för jordbruksfåglarna? I dataanalysen testas fåglarnas förekomst mot livsmiljöer, strukturer och grödtyper samt markanvändningar med chi-två-test. Chi-två-testen användes för att undersöka om det finns någon koppling mellan fåglarna och livsmiljövariablerna. Resultaten visar att gulsparv är positivt kopplad till hagar. Ladusvalan är positivt kopplad till gårdar. Stenskvättan är positivt kopplad till stenstrukturer. Sånglärkan är inte tydligt positivt kopplad till vare sig höstsådd eller vårsådd gröda. Resultaten leder till slutsatsen att de olika fågelarterna är olika kopplade till olika livsmiljöer. Detta pekar på vikten av ett rikt odlingslandskap för jordbruksfåglarna, ett landskap där flertalet livsmiljöer finns och främjas.

Changes in the agricultural landscape that have occurred as a result of rationalisation and intensification have affected the populations of many species negatively, including our farmland birds. Today, the development of the barn swallow and the yellowhammer is negative, while the eurasian skylark has a positive development. The northern wheatear has had a stable population nationally. The common pheasant’s population is ruled by man and the cold. The purpose of this study is to use the data from a bird survey in the farmland landscape to research how, or if five farmland bird species are connected to various habitats. The questions answered in this thesis are the following: which habitats are five farmland birds connected to? Is one habitat connected to all birds, or do we see that the birds have different relations to different habitats? Is “a rich agricultural landscape” needed for the farmland birds? In the data analysis, the presence of the birds is tested against habitats, structures and crop types as well as land uses with chi-squared tests. The chi-squared tests were used to investigate if there was any connection between the birds and the different habitat variables. The results show that the yellowhammer is positively associated with pastures. The barn swallow is positively associated with farms. The northern wheatear is positively associated with stone structures. The eurasian skylark is neither clearly positively connected to autumn-sown crops nor spring-sown crops. The results lead to the conclusion that the different bird species are differently connected to different habitats. This points to the importance of a rich agricultural landscape for farmland birds, a landscape in which many habitats exist and are promoted.