Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I dagens föränderliga omvärld är det viktigt för organisationers framgång och överlevad att rätt kompetens attraheras och behålls. För att lyckas med det behövs strategier kopplade till employer branding, vilket ska förmedla en attraktiv bild av arbetsplatsen till olika intressenter. Employer branding är en pågående dynamisk och komplex förändringsprocess vilken kräver samarbete genom hela organisationen. Trots den strategiska betydelse employer brand innehar, för att attrahera och behålla personal, kan arbetet försvåras av exempelvis interna skillnader i ledarskap och nya krav från en yngre generation. Det finns därtill en avsaknad av teoretisk kunskap i hur employer branding formas i praktiken genom samspel mellan ledarskap och andra aktörer inom en organisatorisk kontext.
Denna uppsats ämnar undersöka ledarskapets roll i utvecklingen av ett employer brand, genom en fallstudie av konsultföretaget Accenture. Studien bygger på kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer, med syftet att undersöka hur ledarskap, en samskapande process tillsammans med andra aktörer, integrerar med sin kontext.
Resultaten indikerar att ledarskapet inte kan förstås som en individuell egenskap, utan som en relationell och kontextuell process som förstås i samspelet mellan struktur, kultur och interaktion. Accentures organisationsstruktur möjliggör ansvarstagande och samordning, men kan också upplevas som begränsande när den blir för formell, vilket i förlängningen får en påverkan på ledarskapet och uppfattningen om företaget.
Uppsatsens forskningsbidrag bidrar till en mer nyanserad förståelse för ledarskapets roll och hur det i sin tur bidrar till företagets employer brand, vilken förstås som en gemensam dynamisk förändringsprocess, där alla inom organisationen är med och bidrar till hur Accentures varumärke som arbetsgivare vidareförmedlas både internt och externt.

In today’s changing environment, the ability to attract and retain the right talent is essential for organizations success and long-term survival. To achieve this, organizations must adopt employer branding strategies that communicate an attractive image of the workplace to various stakeholders. Employer branding is a dynamic, complex and ongoing process that requires collaboration throughout the organization. Despite its strategic importance, the development of a strong employer brand is often challenged by differences in internal leadership and evolving expectations from a younger generation. Furthermore, there is a lack of theoretical understanding of how employer branding is shaped in practice through interactions between leadership and other organizational actors within a specific organizational context.
This thesis aims to explore the role of leadership in the development of an employer brand through a case study of the consulting firm Accenture. The study employs a qualitative method based on semi-structured interviews to investigate how leadership, as a co-creative process involving multiple actors, interacts with its organizational context.
The results indicates that leadership should not be understood as an individual quality, but as a relational and contextual process shaped by structure, culture, and interaction. Accenture’s organizational structure enables accountability and coordination but may also be experienced as limiting when it becomes overly formal, which in turn influences leadership and perceptions of the company.
The study contributes to a more nuanced understanding of the role of leadership in employer branding, which is viewed as a collective, dynamic, and evolving process where all members of the organization contribute to how Accenture’s brand is communicated both internally and externally