Hilding, Andrea, 2025. Genetisk analys av livslängd för gotlandsfår. Second cycle, A2E. Uppsala: SLU, Institutionen för husdjurens biovetenskaper (HBIO)
|
PDF
1MB |
Abstract
Avelsvärdering av renrasiga svenska gotlandsfår görs två gånger per år, och utförs av Växa.
Egenskaper för avelsvärderingen registreras i Elitlamm. Livslängd är en egenskap som är av
intresse att ta med i avelsvärderingen. I avelsvärderingen av mjölkkor ingår livslängd och ett
flertal studier har visat att inkludering av egenskapen kan öka lönsamheten i produktionen. Ett
projekt om att uppdatera avelsvärderingen och undersöka möjligheten att använda befintliga data
till nya avelsvärden för får pågår.
Syftet med examensarbetet var att undersöka hur egenskapen livslängd kan definieras genom att
skatta arvbarhet, genetiska korrelationer till andra egenskaper och skatta en genetisk trend. Data
från avelsvärderingen under perioden år 1980 till 2024 erhölls från Växa. För livslängdegenskapen
sista kullnummer användes registreringar för tackor födda år 2000 – 2011, och antalet djur
inkluderade varierade beroende på modell och analys. För den ena analysen av livslängd (sista
kullnummer) inkluderades endast tackor inom tidsperioden som lammat regelbundet och för den
andra analysen inkluderades alla tackor som lammat inom tidsperioden. Livslängdsegenskapen
överlevnad, dvs fått två eller fler kullar eller inte respektive fått tre eller fler kullar eller inte
innehöll registreringar för tackor födda år 2000 – 2022 respektive år 2000 – 2021. Korrelationer
mellan sista kullnummer och kullstorlek respektive sista kullnummer och medelfödelsevikt
analyserades.
Den skattade arvbarheten för sista kullnummer varierade mellan 0,13 och 0,15 för tackor som
lammade regelbundet och 0,14 och 0,16 för alla tackor. Arvbarheten för kullstorlek i första kullen
skattades till 0,10 och för medelfödelsevikt i första kull skattades arvbarheten till 0,22. Den
genetiska korrelationen mellan egenskaperna sista kullnummer och kullstorlek skattades till -0,31.
Mellan sista kullnummer och medelfödelsevikt skattades den genetiska korrelationen till -0,12. De
fenotypiska korrelationerna mellan egenskaperna var också negativa i båda analyserna.
Miljömässig korrelation var signifikant skild från noll för båda korrelationsskattningarna.
Arvbarheten för överlevnad, antingen fått två eller fler kullar eller inte, skattades till 0,17. För
antingen fått tre eller fler kullar eller inte blev den skattade arvbarheten 0,11. Dessa arvbarheter
korrigerades enligt Dempster & Lerner (1950) och ökande då till 0,38 (fått två eller fler kullar eller
inte) och 0,19 (fått tre kullar eller fler eller inte).
Data som finns tillgänglig kan användas för avelsvärden för livslängd hos gotlandsfårstackor. Det
finns negativa och ogynnsamma korrelationer mellan både sista kullnummer och kullstorlek i
tackans första kull och sista kullnummer och medelfödelsevikt i tackans första kull. För
egenskapen överlevnad (två eller fler kullar) som har en medelhög arvbarhet efter korrigering
finns det möjlighet att selektera tackor med säkra avelsvärden tidigare än för egenskapen sista
kullnummer.
The genetic evaluation for pure-bred Swedish Gotland sheep is done by Växa twice per year.
Traits for the genetic evaluation are recorded in Elitlamm. Longevity is a trait of interest to include
in the genetic evaluation. Longevity is included in the genetic evaluation for dairy cattle and
inclusion of longevity has been shown increase profitability in several studies. A project about
updating the genetic evaluation and investigating the possibility to use existing data for new
breeding values for sheep is ongoing.
The aim of this master thesis project was to investigate how the longevity trait can be defined by
estimating heritability, genetic correlations to other traits and to estimate a genetic trend. Data
from the genetic evaluation during the period 1980 – 2024 was obtained from Växa. For the
longevity-trait last achieved number of litters, records for ewes born between year 2000 and 2011
were used, and number of included ewes differed dependent on what model and analysis were
used. For one of the analyses of longevity (last achieved number of litters) only ewes that had
lambed regularly within the time-period were included. For the other analysis of last litter, all ewes
that had lambed during the time-period were included. The longevity trait survival (had two or
more litters or not, had three or more litters or not, respectively) contained records of ewes born
year 2000 – 2022 and year 2000 – 2021. Correlations between last achieved number of litters and
litter size and between last achieved number litters and mean birth weight were analysed.
The estimated heritability for last achieved number of litters, for ewes having lambed regularly,
varied between 0.13 and 0.15 and for all ewes, the heritability for the same trait varied between
0.14 and 0.16. The heritability for litter size in the first litter was estimated to 0.10 and for the trait
mean birth weight in the first litter, the heritability was estimated to 0.22. The genetic correlation
between last achieved number of litters and litter size was estimated to -0,31. The traits last
achieved number of litters and mean birth weight had estimated genetic correlation of -0.12. The
phenotypical correlations between both pair of traits were also negative. Environmental correlation
was significantly different from zero for both correlation estimates. Heritability for survival, had
two or more litters or not, was estimated to 0.17. The heritability of the other survival trait, had
three or more litters or not, was estimated to 0.11. The heritabilities of both earlier mentioned
survival traits were adjusted according to Dempster & Lerner (1950) and increased to 0.38 (two or
more litters or not) and 0.19 (three or more litters or not).
Existing data can be used to estimate breeding values of longevity in Gotland sheep ewes. There
are negative correlations between both last achieved number of litters and litter size in the ewes
first litter, and between last achieved number of litters and mean birth weight in the ewes first
litter. For the survival trait two or more litters, there is a possibility to select ewes with reliable
breeding values earlier than for the trait last achieved number of litters.
Main title: | Genetisk analys av livslängd för gotlandsfår |
---|---|
Authors: | Hilding, Andrea |
Supervisor: | Rydhmer, Lotta |
Examiner: | Eriksson, Susanne |
Series: | UNSPECIFIED |
Volume/Sequential designation: | UNSPECIFIED |
Year of Publication: | 2025 |
Level and depth descriptor: | Second cycle, A2E |
Student's programme affiliation: | VY008 Agriculture Programme - Animal Science, 300.0hp |
Supervising department: | (VH) > Institutionen för husdjurens biovetenskaper (HBIO) |
Keywords: | Får, gotlandsfår, tacka, avel, genetisk analys, arvbarhet, livslängd |
URN:NBN: | urn:nbn:se:slu:epsilon-s-21307 |
Permanent URL: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-21307 |
Language: | Swedish |
Deposited On: | 12 Aug 2025 09:28 |
Metadata Last Modified: | 13 Aug 2025 01:01 |
Repository Staff Only: item control page