Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Ett 15 månaders kalvningsintervall har i tidigare forskning visat sig bidra till förbättrad djurvälfärd samt ökad lönsamhet inom mjölkproduktionen. Trots de fördelar som förekommer i samband med ett 15 månaders förlängt kalvningsintervall, är ett traditionellt 12 månaders kalvningsintervall fortfarande standard i svensk mjölkproduktion. Syftet med denna studie är att identifiera de faktorer som påverkar valet att övergå från ett traditionellt kalvningsintervall, till ett förlängt kalvningsintervall på 15 månader i svensk mjölkproduktion. Studien grundar sig i en kvalitativ metod där intervjuer har utförts med personer yrkesverksamma i branschen, såsom mjölkproducent, rådgivare och veterinär. Totalt har sex strategiskt utvalda respondenter deltagit för att bidra till denna studie, deras svar har analyserats tematiskt. Resultatet visar att det finns en positiv inställning till koncept förlängt kalvningsintervall, dock är den upplevda osäkerheten av det ekonomiska utfallet på långsikt övervägande. En generell implementering av konceptet är inte möjligt, då enskilda besättningars förutsättningar har stort inflytande, det är även ett risktagande eftersom managementsystem och rådgivningens standardiserade nyckeltal inte är anpassat för konceptet. Det sätter stora krav på gårdens djurmaterial och dess möjlighet att hålla en flack och uthållig laktationskurva, vilket är svårt att förutse vilket gör det svårt att avgöra vilka individer som är lämpliga för ett 15 månaders förlängt kalvningsintervall. Studien visar potential för att svenska mjölkproducenter skulle kunna tillämpa ett 15 månaders kalvningsintervall, men med kraven att den ekonomiska lönsamheten säkerställs, managementprogram utvecklas och att rådgivningen stöttar. Resultatet bidrar till en ökad förståelse för hur mjölkproducenternas beslut tas med inflytande av ekonomiska, tekniska och sociala faktorer. Arbete tillför värde genom att uppmärksamma relevanta områden inom svensk mjölkproduktion som har inflytande vid mjölkproducentens beslutsfattande av kalvningsintervallets längd.

A 15-month calving interval has been shown in previous research to improve animal welfare and increase profitability in dairy production. Despite the advantages associated with an extended, 15-month calving interval, the traditional 12-month interval remains standard in Swedish dairy farming. The purpose of this study is to identify the factors influencing the decision to shift from a traditional calving interval to an extend calving interval of 15-month in Swedish dairy production. The study is based on a qualitative method in which interviews were done with professionals from the industry, such as dairy farmers, advisors, and veterinarians. A total of six strategically selected respondents participated in the study, and their answers were analyzed thematically. The results show a generally positive attitude toward the concept of an extended calving interval; however, the experienced uncertainty regarding long-term economic profitability is a concern. A general implementation of the concept is not possible, as individual herd conditions have an impact. It is also considered a risk, since current management systems and advisory key performance indicators are not adapted to the concept. This places high demands on the herd's genetic potential and the cows’ ability to maintain a flat and persistent lactation curve, which is difficult to predict and makes it challenging to identify suitable individuals for a 15-month interval. The study demonstrates the potential for Swedish dairy producers to apply a 15-month calving interval, provided that economic profitability is ensured, management programs are developed, and advisory services offer support. The results contribute to a better understanding of how farmers’ decisions are influenced by economic, technical, and social factors. This work adds value by relevant aspects of Swedish dairy production that influence decision-making regarding calving interval length.