Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Ponds and wetlands have a long history of being drained in Sweden. This has mostly been carried out by digging ditches and thus draining the fields to improve productivity of the ground for agriculture and forestry. This has led to a great loss of biodiversity amongst all groups connected to water habitats, Including the loss of bird habitats. These are but a few reasons why we need to protect, restore, and create new wetlands. In order to make better cost-effective decisions regarding wetland creation, it is important to study which aspects of a pond are important for biological diversity. Can a network of restored and recreated wetlands support bird diversity and increase the populations? What aspects are most important for bird diversity? I conducted surveys of birds between the 14th and 17th of April from a set of ponds that were already characterised within the project PuddleJump, taking into account pond properties and the composition of the plant community. First, I explored variations in dissolved oxygen, pH levels, wetland size, and five macrophyte groups among five types of ponds (biodiversity, recreation, phosphorus, water retention and stormwater). Then, I analysed the variation in birds relative to wetland size and three more relevant macrophyte groups. These analyses of abiotic and biotic factors were used to determine the most relevant factors to explain the variation in bird individual abundance, species richness, and pair abundance. Biodiversity ponds were distinctly larger than the other pond categories, while phosphorus retention sites were the smallest. pH and dissolved oxygen did not clearly vary between the categories, but there was considerable variation in macrophyte composition between the pond categories. Pond size, a variable coinciding with the pond categories, was the most important factor to explain bird metrics, where the larger the wetland was, the more species, individuals, pairs and average number of species they locally had. Secondly, submergent vegetation was positively associated with species richness and tended to associate positively with the number of individuals. Lastly, emergent macrophyte cover seemed to positively associate with bird pair abundance. Filamentous algae cover and its correlation with a deficient cover of the other macrophytes and why they are prominent in phosphorus ponds was discussed. Before the conclusion error sources and future questions are presented for future research. In conclusion, size is most important for all bird measures, submerged vegetation is good for bird species richness and individual bird abundance, and emergent vegetation has been shown in this study to be good for only pair abundance.

Dammar och våtmarker har en lång historia av dränering i Sverige. Det här har mestadels skett genom grävning av diken för att dränera fält, vilket ökar produktiviteten i jordbruksmark och i skogar. Detta har lett till stora förluster av biodiversitet för alla organismgrupper anslutna till dessa habitat, fåglars habitat inkluderat. Detta är bara några få exempel på varför vi behöver skydda, återskapa och skapa nya våtmarker. För att kunna ta välgrundade ekonomiska beslut kring skapandet av våtmarker, är det viktigt att studera vilka aspekter av våtmarker som är viktiga för att uppnå biologisk diversitet. Kan ett nätverk av återskapade och skapade våtmarker bära upp fågeldiversitet och öka deras populationer? Vilka aspekter är viktigast för fågeldiversitet? Jag genomförde fågelinventeringar mellan den 14:e och den 17:e april på ett antal dammar som redan karaktäriserats inom projektet PuddleJump, som inventerat dammegenskaper och dammarnas växta bestånd. Jag började mitt arbete med att undersöka lösligt syre, pH-värden, dammstorlek, och fem makrofytgrupper inom fem typer av dammar (biodiversitet, rekreation, fosfor, vattenansamling och dagvatten). Efter det analyserade jag variationen av fågelvärden jämfört med dammstorlek och tre relevanta makrofytgrupper. Dessa analyser av abiotiska och biotiska faktorer användes för att komma fram till vilka faktorer som bäst förklarar variationen i fåglars abundans, antal arter och parabundans. Biodiversitetsdammar var tydligt större än de andra dammgrupperna, samtidigt var fosforinsamlingsdammar minst. pH och löst syre hade ingen tydlig variation mellan dammkategorierna, men det fanns stor variation bland makrofytsammansättning mellan dem. Storleken på dammar var starkast faktor till höga fågelvärden, där desto större damm innebar desto fler arter, individer, par och medelvärdet på par. Efter undersökning av abitotiska faktorer och makrofyt grupperna, undersöktes makrofyters korrelation med fågelvärdena. Undervattensvegetation var associerat positivt med antal arter och hade en positiv korrelation med antalet individer. Slutligen verkade det som att övervattensväxters täckning var positivt associerat med fåglars parabundans. Trådformiga algers täckning och deras korrelation med låg täckning av andra makrofytgrupper och varför de finns i stor mängd i fosforinsamlingsdammar diskuterades. Innan slutsatsen diskuterades felkällor och framtida frågor för framtida undersökningar. Sammanfattningsvis, storleken på dammarna är viktigast för samtliga undersökta fågelvärden, undervattensväxter är bra för fåglars artrikedom och fågelabundans, och övervattensväxter har i den här studien visats vara bra för parabundans.