Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I takt med att städer och regioner allt oftare konkurrerar om kapital, invånare och uppmärksamhet har platsvarumärket blivit ett centralt verktyg i dagens stadsutveckling. Särskilt i postindustriella kontexter där tidigare ekonomiska strukturer försvunnit har kommuner börjat använda sig av ett platsvarumärkesarbetet för att förbättra sin attraktionskraft och vända bilden av staden. Ett arbete som ofta sker i spänningsfältet mellan offentlig sektor och en marknadslogik där värden som inkludering, autenticitet och delaktighet ställs mot krav på konkurrenskraft, tillväxt och positiv image. Med fallet Landskrona är syftet med uppsatsen att undersöka hur Landskrona stad arbetar med sitt platsvarumärke och hur stadsutvecklingen påverkas av platsvarumärkesarbetet. Genom en kvalitativ fallstudie baserad på dokumentstudier och intervjuer med tjänstepersoner på Landskrona stad analyseras kommunens arbete med platsvarumärket. Uppsatsen sätter arbetet med platsvarumärket i relation till en bredare nyliberal samhällsutveckling där marknadsprinciper i ökande grad påverkar kommunens strategiska planering av platsvarumärket.

Resultatet åskådliggör att platsvarumärkesarbetet är komplext speciellt i ett kommunalt sammanhang. Platsvarumärket handlar inte enbart om symboler eller marknadsföring, det är också integrerat i den fysiska och sociala planeringen av Landskrona. Där platsvarumärket och stadsutvecklingen hänger ihop samt påverkar varandra. Slutligen identifieras flera lärdomar från Landskronas platsvarumärkesarbete, som visar sig inte vara fritt från utmaningar. Bland annat är platsvarumärket en katalysator för både positiva och negativa effekter vilket påverkar staden på olika sätt.

As cities and regions increasingly compete for capital, inhabitants and attraction place branding has become a major strategy in modern urban development. Especially in postindustrial contexts where previous economic structures have disappeared, municipalities have started to use place branding to improve their attractiveness and turn the image of the city around. This work often takes place in the tension between the public sector and a market logic where values such as inclusion, authenticity and participation are set against demands for competitiveness, growth and a positive image. With the case of Landskrona the purpose of the thesis is to examine how the municipality works with their place brand and how urban development is affected by place branding. Through a qualitative case study based on document studies and interviews with officials at Landskrona stad the municipality's work with place branding is analysed. The thesis puts the work with place branding in relation to a broader neoliberal social development where market principles increasingly affect the municipality's strategic planning of place branding.

The results illustrate that place branding is complex especially in a municipal context. Place branding is not just about symbols or marketing it is also integrated into the spatial and social planning of Landskrona. Place branding and urban development are interrelated and affect each other. Finally, several lessons are identified from Landskrona's place branding which is not free from challenges. Among other things, place branding is a catalyst for both positive and negative effects which affect the city in different ways.