Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Klimatförändringar har orsakat omfattande fenologiska förändringar hos både flytt- och stannfåglar, särskilt i form av tidigarelagd äggläggning och förändrad ankomsttid till häckningsområden. Stannfåglar, som vistas i häckningsområdet året runt, tenderar att anpassa sin fortplantning mer flexibelt efter lokala klimatförhållanden. Flyttfåglar, särskilt långdistansflyttare, är ofta mer styrda av externa signaler som dagslängd och har därmed svårare att justera sin timing kring häckning i takt med förändrad tidpunkt för födomängdstoppar.
Dessa skillnader i anpassningsförmåga har lett till en fenologisk divergens mellan grupperna (stannfåglar och flyttfåglar). De fenologiska skillnader som uppstår i korrelation till klimatuppvärmningen kan orsaka en så kallad mismatch – en avvikelse som till exempel kan vara mellan när fågelungar behöver föda och när denna föda är som mest tillgänglig. Denna mismatch i tid kan också skapa nya ekologiska interaktioner. I vissa fall använder flyttfåglar social information från tidigare häckande stannfåglar för att justera sitt eget häckningsbeteende. Detta kan dock även leda till ökad konkurrens om resurser som föda och boplatser när deras häckningsperioder överlappar.
Fenologiska förändringar påverkar därmed inte bara varje art individuellt, utan formar även den ekologiska dynamiken mellan arter. Hur väl olika arter lyckas anpassa sig – och hur de interagerar med varandra – kommer att ha avgörande betydelse för deras framtida reproduktionsframgång och överlevnad i ett snabbt förändrat klimat.

Climate change has caused extensive phenological shifts in both migratory and resident birds, particularly in the form of earlier egg-laying and altered arrival times at breeding sites. Resident birds, which remain in the breeding area year-round, tend to adjust their reproduction more flexibly in response to local climate conditions. Migratory birds, especially long-distance migrants, are often more influenced by external cues such as day length, making it harder for them to adjust their timing in line with shifts in peak food availability. These differences in adaptive capacity have led to a phenological divergence between the two groups (residents and migrants). The phenological differences that emerge in correlation with climate warming can result in a so-called mismatch — a discrepancy, for example, between the time when chicks need food and when food is most abundant. This divergence also creates different ecological interactions. In some cases, migratory birds use social information from earlier-breeding resident species to adjust their own breeding behaviour. However, this may also lead to increased competition for resources such as food and nesting sites when their breeding periods overlap. Phenological changes thus affect not only individual species, but also shape the ecological dynamics between them. How well different species manage to adapt — and how they interact with each other — will be crucial for their future reproductive success and survival in a rapidly changing climate.