Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

European Ospreys have experienced repeated declines and recoveries throughout modern history. The overall number of breeding Ospreys in this region has increased since 1970 after suffering severe effects from compounds such as DDT and PCB in the decades prior. However, while Sweden can be seen as a stronghold for the European osprey, national population numbers rely heavily on unprecise estimations. This paper explores an osprey population, by analysing and comparing unique time series data on breeding ospreys in Västra Mälaren, Sweden, between two time periods – 1977-1986 and 2005-2011. The number of breeding attempts, successful attempts, number of fledglings and nest trees was analysed using various statistical tools, including general linear models. Furthermore, significant findings were put in comparison to existing literature on reported population changes and their driving factors. Results show a significant decline in the number of breeding attempts (23 %) between the two periods. There was no statistically significant difference in breeding success or number of fledged chicks between the two periods. 71 % of all attempts took place in pine, 25 % in spruce and 4 % in various deciduous trees with no significant difference between the periods. As the osprey mostly breeds in pine, the notably high proportion of nests in spruce may be seen as an indication of a scarcity of suitable nest trees, especially if white-tailed eagles compete for nest trees. Using literature data on adult to juvenile survival rates together with this study’s reproductive data, the study also investigated how much survival rates and proportion of non-breeders need to change to cause the observed decline in number. A three percent decline in adult survival would be enough to reflect the observed population decline in Västra Mälaren. Hence, factors as reduced survival in relation to migration might also be the main driving factor behind the decline. The proven decline of ospreys in the study area contrast national estimates of an increasing or stable population.

Fiskgjusen i Europa har genom historien genomgått upprepade perioder av populationsminskning och återhämtning. Det totala antalet häckande fiskgjusar i Europa har ökat sedan 1970-talet, efter att tidigare ha drabbats hårt av miljögifter som DDT och PCB. Sverige kan ses som ett starkt fäste för den europeiska fiskgjusen, men nationella populationsuppskattningar bygger till stor del på osäkra bedömningar. Denna studie undersöker en fiskgjusepopulation genom att analysera och jämföra unika tidsseriedata från Västra Mälaren under två tidsperioder – 1977–1986 och 2005–2011. Antalet häckningsförsök, lyckade häckningar, antal ungar och trädslag för bon analyserades med olika statistiska metoder, bland annat generella linjära modeller (GLM). Signifikanta resultat jämfördes med befintlig litteratur på populationsförändringar och dess bakomliggande faktorer. Resultaten visar en signifikant minskning i antalet häckningsförsök (23 %) mellan de två perioderna. Det fanns ingen statistiskt signifikant skillnad i häckningsframgång eller antal flygga ungar. 71 % av alla häckningsförsök ägde rum i tall, 25 % i gran och 4 % i olika lövträd, utan någon signifikant skillnad mellan perioderna. Eftersom fiskgjusen främst häckar i tall, kan den relativt höga andelen bon i gran eventuellt tolkas som ett tecken på brist gällande lämpliga boträd, speciellt i kombination med konkurrens från havsörn. Med hjälp av litteraturdata om överlevnad hos vuxna och ungfåglar samt denna studies reproduktionsdata, undersöktes även hur förändringar i överlevnad och andel icke häckande individer skulle kunna förklara den observerade nedgången i antalet häckningar. En minskning i vuxna fåglars överlevnad med tre procent skulle vara tillräcklig för att motsvara den observerade populationsminskningen. Faktorer som minskad överlevnad i samband med migration skulle alltså också kunna resultera i en sådan populationsminskning som klarlagts Västra Mälaren. Den påvisade nedgången i studieområdet står i kontrast till nationella uppskattningar som anger att populationen är stabil eller ökande.