Home About Browse Search
Svenska


Ljungberg, Jennie, 2011. Diagnostik av hypofysär pars intermediadysfunktion (PPID) hos häst : med en retrospektiv studie över 289 dexametasonhämningstest. Second cycle, A1N, A1F or AXX ( AXX). UPPSALA: SLU, Dept. of Clinical Sciences

[img]
Preview
PDF
514kB

Abstract

Flera av de metoder som används för att diagnostisera hypofysär pars intermedia dysfunktion (PPID) bygger på att mäta hormonnivåer, framför allt kortisol eller ACTH, i plasma. Det har dock visat sig att tolkningen av testerna kan vara osäker delvis på grund av att utsöndringen av dessa hormoner normalt varierar under året. I litteraturstudien presenteras metoder som används för diagnostisera PPID idag och metoder som studeras för att få en möjlighet till säkrare diagnosställande. I detta examensarbete sammanställs resultaten från drygt fem års dexametasonhämningstester (DT) som utförts i Sverige och som analyserats av Klinisk kemiska laboratoriet, Universitetsdjursjukhuset Uppsala (UDS). Etthundra enkäter angående de hästar med plasmakortisolvärden ovan 10 nmol/l men under 100 nmol/l skickades ut till ansvarig veterinär för att utreda om resultatet på testet verkade överensstämma med den slutliga diagnosen. Urinprover från elva friska hästar analyserades för att undersöka normalvärden på urinkortisol/urinkreatinin och för att se om denna metod på sikt kan användas som en del i utredningen av PPID.
De 289 hästar som testats genom dexametasonhämning (DH) i Sverige under perioden var mellan tre och 31 år, medelåldern på dem med positivt DT var 19 år. Den ras som oftast provtogs var Islandshäst men 72 % av dessa test visade negativt resultat. Oktober var den månad då störst andel testade hästar, 63 %, visade positivt resultat.
Av 100 utskickade enkäter kunde 42 användas i enkätstudien. Enligt veterinärerna som utfört testerna stämde resultaten av DT väl överens med den slutliga diagnosen hästen fick. I de flesta fall (66 %) använde veterinärerna både testresultat och symtomen för att ställa diagnos. I sex fall uppgav veterinär att deras slutliga diagnos enbart grundades på testresultatet. I fem fall angavs att hästen inte längre misstänktes för PPID, i inget av dessa fem fall översteg kortisolvärdet i plasma referensvärdet 45 nmol/l efter DT. Resultaten i studien tyder på att veterinärer som använder DT litar på resultaten.
Resultaten från de elva urinproven visade urinkortisol/urinkreatinin-kvot mellan 1 och 13 och stämmer väl överens med resultaten från andra tidigare utförda studier.

,

Several of the methods used to diagnose pituitary pars intermedia dysfunction (PPID) include testing concentrations of cortisol or ACTH in plasma. Recent findings have shown that secretion of these hormones vary throughout the year, causing difficulties in the interpretation of the tests. This study presents different methods that have been used or studied to diagnose PPID, it also summarizes more than five years of dexamethasone suppression tests (DST) conducted in Sweden and analyzed by Clinical Pathology Laboratory, University Animal Hospital, Uppsala (UDS). 100 questionnaires, concerning horses with plasma cortisol levels after DST > 10 nmol/l and <100 nmol/l), were sent to the responsible veterinarians. The purpose was to evaluate whether the results from DST corresponded with the final diagnosis. Urine samples were collected from eleven healthy horses to evaluate normal cortisol creatinine ratio.
The 289 horses tested in Sweden during the period investigated were between three and 31 years old. Average age of those with a positive DST was 19 years. The breed most often tested was the Icelandic horse, but 72 % of the DST performed showed a negative result. October was the month when the largest per cent, 63 % of the horses tested, showed a positive result.
Of 100 questionnaires sent, 42 were returned and used in this study. According to the veterinarians conducting the DST the result of the test corresponds well to the clinical diagnosis of the horse. 66 % of the veterinarian considered the result of the DST and the clinical signs when making a diagnosis. In six cases the veterinarian declared that their final diagnose relied only on the DST-result. Five of the 42 horses were not diagnosed with PPID, in none of those five cases the plasma cortisol level exceeded the reference level 45 nmol/l after DST. This concludes that most Swedish veterinarians using the DST rely on the results.
The result from the urine samples showed a cortisol and creatinine ratio between 1 and 13, which correspond well with results from similar studies.

Main title:Diagnostik av hypofysär pars intermediadysfunktion (PPID) hos häst
Subtitle:med en retrospektiv studie över 289 dexametasonhämningstest
Authors:Ljungberg, Jennie
Supervisor:Lilliehöök, Inger and Ström Holst, Bodil
Examiner:Jones, Bernt
Series:Examensarbete (Sveriges lantbruksuniversitet, Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, Veterinärprogrammet)
Volume/Sequential designation:2011:6
Year of Publication:2011
Level and depth descriptor:Second cycle, A1N, A1F or AXX
Student's programme affiliation:3050A Veterinary Medicine Programme (admitted before July 1, 2007) 330 HEC
Department:(VH) > Dept. of Clinical Sciences
Keywords:Cushings syndrom, dexametasonhämning, pituitary pars intermedia dysfunction, PPID, hirsutism, fång, häst
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-6-378
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-6-378
Subjects:Animal physiology and biochemistry
Animal diseases
Language:Swedish
Deposited On:14 Jan 2011 10:57
Metadata Last Modified:20 Apr 2012 14:17

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits