Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Råttor har potential att bära på zoonotiska patogener och genom deras förmåga att ta sig in i olika
utrymmen och gnaga på material, finns en potentiell risk att de kan sprida smitta till både människor och djur. Smittläget bland svenska vilda brunråttor har i stort sett varit okänt fram till nu, då
råttor sällan skickas in som fallvilt till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) som övervakar
viltsjukdomar. Av den anledningen startades projektet Råttor som smittbärare i samarbete med
SVA, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala universitet och Anticimex. Inom projektet har vilda
svenska brunråttor provtagits för många olika zoonotiska agens. Detta arbete är en del i projektet
och syftar till att undersöka vilka patologiska förändringar som kan ses hos råttor i Sverige, genom
att sammanställa de makroskopiska och mikroskopiska fynd som gjorts i samband med obduktioner av de insamlade råttorna. Arbetet syftar även till att ta reda på prevalensen av Salmonella
spp. hos dessa råttor genom att redovisa resultatet från salmonella-screeningen.
Totalt samlades 249 råttor in från Anticimex ordinarie skadedjursbekämpning i Uppsala- och
Malmöområdet. Hos 71 råttor hittades makroskopiska avvikelser och 65 av dessa råttor undersöktes histologiskt. Hos 14 av dessa råttor kunde histopatologiska förändringar påvisas, varav fem
bedömdes vara måttliga till kraftiga. Det mest signifikanta patologiska fyndet som sågs vid
obduktionerna var en råtta med pneumoni, orsakad av Corynebacterium kutscheri. 41 råttor från
Uppsalaområdet, utan makroskopiska avvikelser, screenades histologiskt med avseende på lever,
lunga, mjälte och njure. Hos tre av dessa fanns lesioner som föranledde vidare bakteriologisk
undersökning. Dock kunde ingen specifik infektion påvisas i något av fallen. I övrigt sågs generellt få och lindriga förändringar. Endast en råtta var positiv för salmonella (S. Bareilly). Denna
vara infångad i stadsmiljö i Uppsala och hade vid obduktionen något lös avföring och epistaxis,
men inga övriga patologiska förändringar.
De infångade råttorna var mindre än förväntat och en stor andel var icke-könsmogna. Detta beror
troligtvis på skillnader i fångstbenägenhet hos olika åldersgrupper snarare än att helt spegla den
verkliga populationen. Tidigare studier har visat att större, och därmed ofta äldre råttor har större
sannolikhet att påvisas med patologiska förändringar, troligen på grund av att de samlar på sig fler
skador, infektioner och andra förändringar med åldern. Den stora andelen unga råttor kan ha lett
till en viss underrepresentation av sjukdomsprevalens jämfört med verkligheten. Oavsett kan det
konstateras att råttorna i denna studie var relativt friska med få patologiska fynd. Resultat från
övriga pågående analyser för zoonotiska agens inom projektet Råttor som smittbärare kvarstår att
utvärderas.

Rats have been shown to carry zoonotic pathogens and may pose a risk for transmission of
diseases to humans and other animals. The health status of Swedish wild rats has until recently
been unknown, since rats are rarely included in the disease surveillance done by the Swedish
Veterinary Agency (SVA). Because of this, a new project called Rats as carriers of diseases was
formed by SVA in collaboration with the Swedish University of Agricultural Science, Uppsala
University and Anticimex. The present study is a part of this project and aims to compile and
describe the types of pathological findings, both macroscopical and histological, found during
necropsies of collected rats. It also aims to examine the prevalence of salmonella found in these
rats.
A total of 249 rats were collected by Anticimex in Uppsala and Malmö and transported to SVA for
post mortem examination. 71 rats were initially found to have macroscopical findings and 65 of
them were examined histologically. Microscopical findings were seen in 14 of these rats, of which
only five were considered moderate to severe. The most significant pathological finding was a rat
with pneumonia caused by Corynebacterium kutscheri. 41 rats without any macroscopical findings
were screened regarding histological changes in lungs, liver, kidneys and spleen. Mild to moderate
pathological findings were seen in three of these rats which prompted bacteriological analysis. No
specific infection was demonstrated in neither these cases. Samples from all 249 rats were cultured
for Salmonella, which yielded only one positive rat (serotype S. Bareilly).
Overall, the rats collected in this project were small and a majority were sexually immature. This
is probably due to differences in trappability between young and adult rats rather than an actual
representation of the population as a whole. Prior studies have shown that larger rats (i.e. older
rats) are more likely to have pathological findings. This could mean that there is an underrepresentation of this group in our study. However, further evaluation of ongoing analysis within the
project regarding other zoonotic agents, are pending.