Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Skogens roll för att minska risken för ett varmare klimat är omtvistad. Vissa menar att det är viktigt att minska avverkningarna i skogen och fokusera på att ett stort kollager. Andra hävdar att störst klimatnytta fås från skogen genom substitutionseffekten, vilket kan betyda att skogen bör brukas som idag eller intensivare. Vad forskningsresultaten visar beror helt på vilka perspektiv som används. Det kan vara om det är ett stort kollager eller om det är kolinbindningen som är det viktiga, om man ser på landskapsnivå eller beståndsnivå, vilket tidsperspektiv man har, om substitution vägs in eller inte och hur de andra ekosystemtjänsterna vägs in. Det är således svårt att säga på vilket sätt skogen ska brukas för störst klimatnytta.

Denna studie syftar till att undersöka hur skötseln av skogen förändras beroende på när det är viktigast att maximera kolförrådet. Detta görs utifrån tre olika tidsperspektiv: kort, medellångt och långt. För att vikta skötseln beroende på tidsperspektivet diskonterades kolförrådet till dagens värde med olika räntor som representerar varje tidshorisont. Beslutsstödsystemet Heureka PlanVis användes som analysverktyg, där det skapades fyra scenarion med olika förutsättningar för hur skogen fick skötas.

Resultaten visade på att för att ha ett stort kollager i skogen är det generellt sett bra att låta skogen stå, samt att gödsla om möjlighet finns. Med ett kort tidsperspektiv, där inga avverkningskrav fanns, premierades att låta skogen stå orörd. När det fanns avverkningskrav premierades i stället hyggesfriskötsel framför att låta skogen stå, men där var resterande arealer mer fördelade över olika förlängda omloppstider. Vid medellångt tidsperspektiv utan avverkningskrav premierades också att låta skogen stå, men i fallet där gödsling tilläts sköttes relativt stor andel med en förlängd omloppstid på 41–50 år. Vid avverkningskrav sköttes den största andelen fortfarande genom att låta skogen stå orörd, men även en stor del sköttes med hyggesfri skötsel och olika förlängda omloppstider. Vid ett långt tidsperspektiv premierades för alla scenarion att låta skogen stå.

The role of forests in the climate debate is disputed. Some argue that it is important to reduce forest harvesting and focus on maintaining a large carbon stock. Others claim that the greatest climate benefit from forests comes from the substitution effect, which may mean that forests should be managed similarly as today or even more intensively. What research results shows depends entirely on the perspectives used. It may involve whether a large carbon stock or carbon sequestration is important, whether one looks at the landscape level or the stand level, the time perspective considered, whether substitution is factored in or not, and how other ecosystem services are weighed in. Therefore, it is difficult to say how forests should be managed for the greatest climate benefit.

This study aims to investigate how forest management changes depending on when it is most important to maximize the carbon stock. This is done from three different time perspectives: short-, medium-, and long-term. To weigh management depending on the time perspective, the carbon stock was discounted to its present value with different interest rates representing each time horizon. The decision support system Heureka PlanVis was used as an analysis tool, where four scenarios with different conditions for forest management were created.

The results showed that to maintain a large carbon stock in the forest, it is generally beneficial to let the forest be unmanaged and to fertilize if possible. In a short-term perspective, where there were no harvesting requirements, the favoured management strategy was to let the forest be unmanaged. When there were harvesting requirements, continuous cover forestry was preferred and the remaining areas were more distributed over various extended rotation periods. In the medium-term perspective without harvesting requirements, the unmanaged strategy was also favoured. But in the case where fertilization was allowed, a relatively large proportion was managed with an extended rotation period of 41–50 years. With harvesting requirements, the largest proportion was still unmanaged, but also a significant portion under continuous cover forestry and various extended rotation periods. In the long-term perspective, letting the forest be unmanaged was favoured in all cases.