Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Hästens bandmask, Anoplocephala perfoliata, är en vanlig parasit som förekommer hos hästar
världen över. I Sverige har förekomsten hos vuxna hästar rapporterats till så mycket som 65 %. En
parasitbörda på mer än 20 maskar har visat sig kunna orsaka allvarliga mag-tarmlidanden så som
invagination och ruptur. Det finns i dagsläget flera diagnostiska metoder för att detektera bandmask i såväl träck och serum som saliv. Samtliga metoder har sina för- och nackdelar men gemensamt är att de generellt har en relativt låg sensitivitet. Detta gör diagnostiken till en utmaning och
att ingen gold standard finns. Det har nyligen rapporterats om en sviktande effekt av både prazikvantel och pyrantel mot hästens bandmask i USA mot de enda två anthelmintika som finns att
tillgå. Denna studie syftade till att undersöka effekten av avmaskning med prazikvantel mot
hästens bandmask i Sverige. Som en del av detta jämfördes även de två diagnostiska metoderna
modifierad kvalitativ flotation och salivbaserad-ELISA.
I studien deltog 87 hästar från 24 olika gårdar i södra Sverige. Efter diagnos på SVA behandlades 45 bandmaskpositiva hästar oralt med kombinationspreparat innehållande ivermektin +
prazikvantel. Fjorton dagar efter behandling togs uppföljande träckprov som analyserades med
modifierad kvalitativ flotation. Salivprov (EquiSal Tapeworm Test) för detektion av antikroppar
togs samtidigt som det uppföljande träckprovet på de bandmaskpositiva hästarna samt deras
bandmasknegativa hagkompisar. Salivproven skickades till Austin Biologics Ltd, Storbritannien
där de analyserades med en specifik ELISA.
Samtliga av de uppföljande träckproverna var negativa för bandmask vid analys med
modifierad kvalitativ flotation, varför det inte gav misstanke om resistensutveckling. Det
observerades en stor differens i klassificering av resultaten: 82 % av hästarna av klassificerades
som positiva genom den salivbaserade-ELISA:n jämfört med 52 % enligt modifierad kvalitativ
flotation från initialt träckprov. Överenstämmelsen mellan resultatet från de två metoderna
beräknandes med Cohens kappa och det visade på en relativt dålig överensstämmelse. Detta
indikerar att det vore värdefullt med utvecklande av känsliga och standardiserade diagnostiska
metoder för hästens bandmask, detta för att kunna kartlägga infektion, snabbare upptäcka
eventuell resistensutveckling samt kunna jämföra resultat från olika studier.

The horse tapeworm, Anoplocephala perfoliata, is a common parasite that occurs worldwide. The
prevalence in Sweden has been reported to as much as 65% in adult horses. A burden of 20 worms
or more has been associated with severe gastrointestinal disease. There are currently several diagnostic methods for detecting tapeworms using feces, serum or saliva. All methods have advantages
and disadvantages, but what they have in common is that they generally have relatively low
sensitivity. This makes the diagnostics of the tapeworm infection challenging, and no method is
considered to be gold standard. Recently, treatment failure of the two only available anthelmintics
for treating tapeworms in horses, has been observed in the USA. This study aimed to investigate
the treatment efficacy of praziquantel against Anoplocephala perfoliata in Sweden. As a part of
this, the two diagnostic methods, modified qualitative flotation and saliva-based ELISA are also
compared.
Eighty-seven horses from 24 different farms located in the south of Sweden participated in this
study. Forty-five tapeworm-positive horses were treated orally with a combination drug with
ivermectin+praziquantel. Post treatment fecal samples were collected on day 14 post deworming
and were analyzed with a modified qualitive flotation. A saliva sample (EquiSal Tapeworm Test)
for detection of antibodies was collected simultaneously as the post treatment fecal samples from
the tapeworm-positive horses and from tapeworm negative-horses that shared a field with the
positive horses. The saliva samples were sent to Austin Davis Biologics Ltd, UK, where they were
analyzed with a specific ELISA.
All the post-treatment fecal samples were negative for tapeworm when analyzed with modified
qualitive flotation. Therefore, there was no suspicion of anthelmintic resistance. There was a great
difference between the two methods regarding the classification of tapeworm-positive and
negative horses: 82% of the samples were classified as positive by the saliva-based ELISA and
52% by the modified qualitative flotation. The agreement between the methods modified
qualitative flotation and saliva based ELISA was calculated using Cohen’s kappa and indicated a
poor agreement. This indicated that further research should focus on developing the diagnostics, to
be able to identify infection and detect early signs of resistance.