Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Ur samhällets perspektiv ses hästen i huvudsak som ett sällskapsdjur trots att hästen enligt lag är
definierad som ett livsmedelsproducerande djur. Komplexiteten kring hästens definition gör
hästslakt och konsumtion av häst till komplicerade ämnen.
Studien syftar till att ta fram kunskap kring hur hästveterinärer i Sverige ser på hästen som
livsmedel, med fokus på livstidskarenspreparat, hästslakt samt konsumtion av hästkött. En
internetbaserad enkätstudie distribuerades via Facebook och mejl till hästveterinärer i Sverige som
resulterade i totalt 146 svar.
Övervägande majoritet (86 %) av studiens veterinärer ansåg sig ha god eller mycket god
kunskap om livstidskarenspreparat till häst. En stark association kan ses mellan arbete med andra
produktionsdjur utöver häst och veterinärens hantering av livstidskarenspreparat. Arbete med
andra produktionsdjur bidrar till att veterinären var mer benägen att överväga andra preparat före
preparat som leder till livstidskarens, samt informerade veterinären hästägaren om livstidskarenspreparatens konsekvenser mer frekvent än om man enbart arbetar med häst. Över hälften av
deltagande hästveterinärer var för hästslakt och gjorde ingen skillnad på konsumtion av hästkött
och kött från andra produktionsdjur. Variabler som att enbart arbeta med häst och att vara under 40
år var associerade med ett ökat motstånd mot konsumtion av hästkött.
Är målet att minska det totala matsvinnet och ta vara på de livsmedelsresurser vi har tillgång
till behöver samhällets syn på hästen som livsmedel utmanas och hästveterinären skulle kunna
vara rätt grupp att ta sig an denna utmaning. Mer och bättre information om hästslakt till
hästveterinärer och hästägare behövs för att en förändring ska kunna ske.

From society's perspective, the horse is primarily seen as a companion animal, even though it is
defined as a production animal by law. The contradictory classification creates complexities
around horse slaughter and the consumption of horse meat.
The aims of the study were to obtain knowledge about how equine veterinarians in Sweden
perceive the horse as food, with a focus on substances that, when administrated, results in a
lifelong prohibition of slaughter (substances banned for production animals), and their views on
horse slaughter and consumption of horse meat. An internet-based survey was distributed by
Facebook and email to equine veterinarians in Sweden, which resulted in a total of 146 responses.
The majority (86%) of the veterinarians in the study consider themselves to have good or very
good knowledge of substances that render horses lifelong prohibition from slaughter. A strong
association was observed between work with other production animals in addition to horses and
the handling of these banned substances. Veterinarians working with other production animals
were more inclined to consider alternative substances before those banned for slaughter and
informed the horse owner about the consequences of these substances more frequently than the
veterinarian exclusively working with horses. More than half of participating equine veterinarians
had a positive attitude towards horse slaughter and made no distinction between the consumption
of horse meat and meat from other production animals. Variables such as working exclusively
with horses and being under 40 years of age were associated with an increased resistance to horse
meat consumption.
If the goal is to reduce the total food waste and make use of available food resources, society's
view of the horse as food needs to be challenged and the equine veterinarian could be the right
group to undertake this challenge. More and clearer information about horse slaughter for equine
veterinarians and horse owners is needed for a change to occur.