Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

På grund av uppkomsten av läkemedelsresistens hos hästens endoparasiter introducerades den alternativa avmaskningsmetoden “selektiv avmaskning” under 2000-talet. I stället för regelbundna avmaskningar en till fyra gånger per år rekommenderas idag att behandlingen ska baseras på resultaten från individuella träckprovsanalyser. Litteraturstudiens syfte är att undersöka implementeringen av selektiv avmaskning i olika länder samt om den har påverkat djurhälsan. Dessutom sammanfattas nuvarande kunskap om livscykler och patogenicitet för tre av hästens vanligaste respektive mest patogena helminter; Cyathostominae spp., Parascaris equorum och Strongylus vulgaris. Studier i Sverige och utomlands har visat på olika tillämpningar av selektiv avmaskning samt belyst vissa bristfälliga förutsättningar för metodens genomförande, bland annat otillräckliga beteshygienrutiner och ekonomiska villkor. I flera länder har de studerade hästarnas Fecal Egg Count (FEC) för blodmask förblivit oförändrade efter övergången till selektiv avmaskning.
Vikten av utökad analys för den särskilt patogena stora blodmasken Strongylus vulgaris betonas frekvent, vilket tidigare inte var tillräckligt tydligt kommunicerat till djurägare och veterinärer. Sedan parasiten ökat i förekomst i Sverige och Danmark har dess närvaro orsakat oro och behov av ny forskning. Ingen koppling har påvisats mellan införandet av selektiv avmaskning och kolik på studiedeltagande gårdar, men däremot har ett samband observerats mellan S. vulgaris och fall av peritonit. Detektion av stora blodmaskar med hjälp av specifika analyser, främst med odling och polymeraskedjereaktion (PCR), kan förhindra deras etablering och är avgörande för hästarnas hälsa. Målet att bromsa utvecklingen av läkemedelsresistens genom mer restriktiv och målmedveten användning är likaså viktigt för framtidens hästhållning. Beteshygien och betesrutiner med frekvent mockning är dock fortfarande en oersättlig grundsten som minskar spridningen av helminterna och därigenom behovet av avmaskningsmedel. Fortsatt internationell kartläggning av den restriktivare avmaskningsmetoden är av stor betydelse för att kunna följa utvecklingen samt studera eventuella kliniska effekter. Dessutom är satsningar på att kostnadseffektivisera träckprovsanalyserna nödvändiga för att göra selektiv avmaskning genomförbar i fler länder.

Due to the emergence of anthelmintic resistance in equine parasites, the alternative deworming method of selective anthelmintic treatment was introduced in the 2000s. Instead of regular deworming one to four times a year, it is now recommended that the treatments should be based on the results of individual fecal sample analysis. The aim of the literature study is to investigate the implementation of selective anthelmintic treatment in different countries and whether it has affected animal health. In addition, current knowledge on the life cycles and pathogenicity of three common helminths in horses, Cyathostominae spp, Parascaris equorum and Strongylus vulgaris, is summarized. Studies in Sweden and abroad have shown different applications of selective deworming and highlighted some shortcomings in its implementation, including inadequate pasture hygiene practices and economic conditions. In several countries, the Fecal Egg Counts (FEC) of strongyles of the studied horses have remained on steady levels after the switch to selective anthelmintic treatment.
The importance of specific testing for the particularly pathogenic large strongyle Strongylus vulgaris is frequently emphasized, which previously was not communicated clearly enough to horse owners and veterinarians. Since the prevalence of the helminth has increased in Sweden and Denmark, its presence has caused concern and need for additional research. No link has been demonstrated between the introduction of selective anthelmintic treatment and cases of colic on the studied farms, but an association between S. vulgaris and cases of peritonitis has been observed. It is thus crucial for equine health to prevent the spread of S. vulgaris by using specific tests, mainly larval culture and PCR (polymerase chain reaction). Equally important for the future of horse management is the goal of slowing down the development of drug resistance through more restrictive and targeted treatments. However, pasture hygiene and practices with frequent removal of feces remain an irreplaceable cornerstone in reducing the spread of helminths and thus the need for anthelmintics. Continued international monitoring of the more restrictive deworming method is of great importance for tracking the development and studying any clinical effects in horses. In addition, efforts to improve the cost-effectiveness of diagnostics are necessary in making selective anthelmintic treatment achievable in more countries.