Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Contortatall (Pinus contorta) introducerades i Sverige på 1970-talet och idag finns det cirka 600 000 hektar skog där contortatallen är det dominerade trädslaget. Trädet har en förmåga till självföryngring, vilket har väckt oro på grund av potentiella ekologiska risker. Syftet med denna studie var att undersöka hur olika typer av bränder påverkar självföryngringen av contortatall i svenska skogsekosystem. Studien genomfördes i Fågelsjö brandområde, där inventeringar utfördes i bestånd som drabbats av olika typer av bränder samt i ett bestånd som inte brunnit.

Inventeringen visade att antalet självföryngrade contortaplantor var signifikant högre i bestånd där både trädkronor och mark har brunnit jämfört med bestånd där endast marken har brunnit. Resultaten indikerar att kronbränder skapar bättre förutsättningar för fröspridning och etablering. Vid jämförelse mellan äldre och yngre contortabestånd visade sig självföryngringen vara högre i äldre bestånd, vilket kan bero på större fröbank.

Resultaten från denna studie har flera praktiska tillämpningar för skogsförvaltning och naturvård. Förståelsen av hur olika typer av bränder påverkar självföryngringen av contortatall kan hjälpa skogsförvaltare att utveckla bättre strategier för att hantera och kontrollera spridningen av arten. En tidigare studie hävdar att kontrollerade hyggesbränningar kan vara ett effektivt verktyg för att begränsa contortatallens utbredning medan resultat från denna studie visar att naturliga bränder kan främja dess spridning. Särskilt i äldre bestånd som drabbats av kronbrand antyder resultaten att man kan förvänta sig en jämn och tät föryngring, vilket kan vara en ekonomisk fördel genom kostnadsfri föryngring i vissa bestånd.

Sammanfattningsvis bidrar denna studie med insikter om hur olika typer av bränder påverkar självföryngringen av contortatall. Vidare forskning rekommenderas för att undersöka långsiktiga effekter av bränder och olika klimatförhållanden på spridningen av contortatall.

Lodgepole pine (Pinus contorta) was introduced in Sweden in the 1970s, and today there are approximately 600 000 hectares of forest where lodgepole pine is the dominant tree species. The tree has the ability to self-regenerate, which has raised concerns due to potential ecological risks. The aim of this study was to investigate how different types of forest fires affect the self-regeneration of lodgepole pine in Swedish forest ecosystems. The study was conducted in the fire affected area near Fågelsjö, where inventories were carried out in stands affected by various types of fires as well as in a stand that had not burned at all.

The inventory showed that the number of self-regenerated lodgepole pine seedlings was significantly higher in stands where both crowns and ground had burned compared to stands where only ground had burned. The results indicate that crown fires create better conditions for seed dispersal and establishment. Comparing older and younger lodgepole pine stands, self-regeneration was higher in older stands, which may be due to a larger seed bank.

The results of this study have several practical applications for forest management and conservation. Understanding how different types of fires affect self-regeneration of lodgepole pine can help forest managers develop better strategies to manage and control the spread of the species. A previous study claims that controlled prescribed burns can be an effective tool to limit the spread of lodgepole pine, while results from this study show that natural fires may promote its spread.
Particularly in older stands affected by crown fires, the results suggest that a uniform and dense regeneration can be expected, which could be and economic advantage through cost-free regeneration in certain stands.

In summary this study provides insights into how different types of forest fires affect the self-regeneration of lodgepole pine and can help forest managers develop strategies to manage the species depending on the fire type. Further research is recommended to examine the long-term effects of forest fires and different climate conditions on the spread of lodgepole pine.