Fagerberg, Emilia, 2024. Födomönster hos asätare i Skandinavien : hur nyttjas rester efter vargdödat klövvilt?. First cycle, G2E. Uppsala: SLU, Dept. of Ecology
|
PDF
940kB |
Abstract
Alla vilda djur i världen kommer så småningom att dö, på grund av ålder, sjukdom eller predation. Kadavren som blir efter dessa djur kommer att utnyttjas av olika nedbrytare, men även asätare. I Skandinavien har vargar Canis lupus börjat återkolonisera vissa områden vilket har lett till många frågor kring vilken nytta deras närvaro har. Syftet med den här studien är att undersöka asätande djurs födomönster. I och med att det idag inte finns så många studier om födomönstret hos asätare och vikten av deras existens i ekosystemet är det viktigt att genomföra denna studie för att få en bättre förståelse. Genom att studera i vilken ordning arterna ankommer till ett kadaver så går det att se om vissa arter hittar ett kadaver på grund av att en annan art varit där tidigare och lett dem till kadavret. Det är viktigt med första respektive sista besök, då det går att se när det är som viktigast för arten att använda kadavret som resurs. Syftet uppfylldes genom att studera när de först anländer till ett kadaver som blivit fällt av varg och när de gör sitt sista besök till kadavret, samt andelen av kadavren som besöks av olika arter. Dessutom undersöks om de påverkas av andra djur med avseende på när de hittar kadavret, till exempel om en art alltid kommer efter en annan. För att studera detta har data samlats in från två olika områden med rörelsedetekterade kameror. Resultatet visar på att räv Vulpes vulpes var den art som besökte flest kadaver under studieperioden, förutom mellan oktober-december då småfåglar (nötskrika Garrulus glandarius, gråspett Picus canus och större hackspett Dendrocopos major) och medelstora fåglar (duvhök Accipiter gentilis, kråka Corvus cornix, korp Corvus corax, skata Pica pica, ormvråk Buteo buteo och spillkråka Dryocopus martius) besökte flest. De artgrupper som hade lägst medelvärde för sitt första besök under denna period var stora och småfåglar (15,7 respektive 15,9 dagar). De som hade lägst medelvärde för sina första besök mellan april-juni var medelstora fåglar (8,9 dagar). De som hade lägsta medelvärdet för sina första besök mellan oktober-december var stora fåglar (9,4 dagar). Det var olika grupper av fåglar som generellt gjorde det första besöket. I ordning som arterna kom till kadavret så var det en större spridning mellan arterna. Mellan januari-mars var räv först vid kadavret, mellan april-juni var det lodjur Lynx lynx, och medelstora fåglar och mellan oktober-december var det varg, järv Gulo gulo, och stora fåglar (havsörn Haliaeetus albicilla och kungsörn Aquila chrysaetos) som var först. Det sista besöket som arterna gjorde utifrån dagar sedan klövviltet dödats av varg så var medelstora fåglar de som gjorde sina besök sist (72,3 dagar) mellan januari-mars. Mellan april-juni så var det björn Ursus arctos (53,7 dagar). I oktober-december så var det räv som var sist (91,4 dagar). Resultatet följer till större delen samma mönster som tidigare studier har gjort förutom att fåglar har gjort sena besök i denna studie. Fåglar brukar generellt göra tidiga besök hos kadaver och däggdjuren gör sena besök. Faktorer som provstorlek, kamerornas funktion och årstid kan ha haft påverkan på resultatet, vilket kan påverka vissa slutsatser. En slutsats kring studien som helhet är att troligtvis kommer räv och medelstora fåglar vara de arter som gynnas mest av återkoloniseringen av varg i Skandinavien, då de är de arter som nyttjat kadavren mest och troligtvis drar mest nytta av det som resurs.
,All wild animals in the world will eventually die, due to age, disease or predation. The carcasses of these animals will be exploited by various decomposers, but also scavengers. In Scandinavia, wolves Canis lupus have begun to recolonize some areas, raising many questions about the benefits of their presence. The aim of this study is to investigate the feeding patterns of scavenging animals. As there are not many studies on the feeding patterns of scavengers and the importance of their existence in the ecosystem, it is important to conduct this study to gain a better understanding. By studying the order in which species arrive at a carcass, it is possible to see if some species find a carcass because another species has been there before and led them to the carcass. The first and last visits are important, as they show when it is most important for the species to use the carcass as a resource. The aim was fulfilled by studying when they first arrive at a carcass that has been killed by wolves and when they make their last visit to the carcass, as well as the proportion of carcasses visited by different species. It also investigates whether they are influenced by other animals in terms of when they find the carcass, for example whether one species always comes after another. To study this, data were collected from two different areas using motion-detected cameras. The results show that fox Vulpes vulpes was the species that visited the most carcasses during the study period, except between October-December when small birds (eurasian jay Garrulus glandarius, grey-headed woodpecker Picus canus and great spotted woodpecker Dendrocopos major) and medium-sized birds (eurasian goshawk Accipiter gentilis, crow Corvus cornix, raven Corvus corax, magpie Pica pica, buzzard Buteo buteo and black woodpecker Dryocopus martius) visited the most. The species groups with the lowest mean for their first visits during this period were large (white-tailed eagle Haliaeetus albicilla and golden eagle Aquila chrysaetos) and small birds (15.7 and 15.9 days respectively). Those with the lowest mean for their first visits between April-June were medium birds (8.9 days). Those with the lowest mean for their first visits between October-December were large birds (9.4 days). There were different groups of birds that generally made the first visit. In the order in which the species came to the carcass, there was a greater spread between species. Between January-March, foxes were first at the carcass, between April-June it was lynx Lynx lynx, and medium-sized birds, and between October-December it was wolf, wolverine Gulo gulo, and large birds that were first. The last visit made by the species based on days since the ungulate was killed by wolves, medium-sized birds were the last to visit (72.3 days) between January-March. Between April-June it was bear Ursus arctos (53.7 days), and in October-December it was fox (91.4 days). The results largely follow the same pattern as previous studies except that birds made late visits in this study. Birds generally make early visits to carcasses and mammals make late visits. Factors such as sample size, camera operation and season may have influenced the results, which may affect some conclusions. One main conclusion about the study is that foxes and medium-sized birds are likely to be the species that benefit most from the recolonization of wolves in Scandinavia, as they are the species that have used the carcasses most and probably benefit most from it as a resource.
Main title: | Födomönster hos asätare i Skandinavien |
---|---|
Subtitle: | hur nyttjas rester efter vargdödat klövvilt? |
Authors: | Fagerberg, Emilia |
Supervisor: | Wikenros, Camilla |
Examiner: | Nilsson, Lovisa |
Series: | UNSPECIFIED |
Volume/Sequential designation: | UNSPECIFIED |
Year of Publication: | 2024 |
Level and depth descriptor: | First cycle, G2E |
Student's programme affiliation: | NK001 Biology and Environmental Science - Bachelor's Programme, 180.0hp |
Supervising department: | (NL, NJ) > Dept. of Ecology |
Keywords: | ankomstordning, kadaver, korp, räv, varg, viltkamera |
URN:NBN: | urn:nbn:se:slu:epsilon-s-20454 |
Permanent URL: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-20454 |
Language: | Swedish |
Deposited On: | 05 Sep 2024 10:22 |
Metadata Last Modified: | 06 Sep 2024 01:01 |
Repository Staff Only: item control page