Magnusson Osmund, Moa, 2024. Jordbearbetningsmetoders påverkan på växthusgasemissioner från åkermark : hur kan kunskapen användas i Sverige?. First cycle, G2E. Uppsala: SLU, Dept. of Soil and Environment
|
PDF
1MB |
Abstract
De pågående klimatförändringarna är något som är allmänt känt och är ett omtalat ämne. Det är främst gaserna koldioxid (CO2), lustgas (N2O) och metan (CH4) som bidrar till växthuseffekten och klimatförändringar. Jordbruket är en av de sektorer som bidrar mest till ökade växthusgasemissioner globalt och i Sverige. Utsläppen kan bland annat kopplas till växtodlingen där jordbearbetning är en av de bidragande faktorerna. I denna uppsats har en litteraturstudie gjorts där syftet har varit att undersöka hur jordbearbetningsmetoder kan påverka växthusgasemissioner från åkermark. Litteraturstudien har också haft som syfte att identifiera vilken forskning som gjorts i Sverige samt hur internationella studier kan användas i en svensk kontext. Forskningsstudier som främst undersökt nordiska och europeiska odlingssystem och jordarter har valts ut. Det är möjligt att dra slutsatsen att den forskning som finns på detta ämne visar tvetydiga resultat. Koldioxidutsläppen är generellt större om jorden plöjs. Reducerad bearbetning ger oftast ökade lustgasemissioner, åtminstone kortsiktigt. Jordbearbetning har ingen eller liten påverkan på metanemissioner. Direktsådd är den metod som kan minska växthusgasemissioner globalt. Lite forskning på hur valet av jordbearbetningsmetod påverkar växthusgasemissioner från svensk åkermark har gjorts. Men de slutsatser som tas upp i internationella studier gäller troligtvis även för svenska jordar och odlingssystem. Det finns dock svårigheter med att implementera direktsådd i Sverige. Framför allt på grund av de minskade skördenivåerna det skulle innebära. Det är tydligt att det saknas omfattande forskning inom ämnet, speciellt för Europa och Norden. Det skulle bland annat behövas fler studier som undersöker vilken jordbearbetningsmetod som på sikt skulle kunna minska emissionerna från åkermark och göra så jordarna blir långsiktiga nettosänkor för växthusgaser.
,Climate change is something that is widely known and highly relevant in today’s society. The gases carbon dioxide (CO2), nitrous oxide (N2O) and methane (CH4) mainly contributes to the greenhouse effect and climate change. Agriculture is one of the sectors that contributes the most to increased greenhouse gas emissions globally and in Sweden. A part of the emissions can be linked to crop cultivation where tillage is one of the contributing factors. In this essay, a literature study has been conducted where the aim has been to investigate how tillage methods can affect greenhouse gas emissions from arable land. The literature study also aimed to identify the research that has been done in Sweden and how international studies can be used in a Swedish context. Research studies that mainly investigated Nordic and European cultivation systems and soil types were sorted out. Present research shows ambiguous results. Carbon dioxide emissions are generally greater in ploughed soils. Reduced tillage usually results in increased nitrous oxide emissions, at least in the short term. Tillage has little or no effect on methane emissions. Globally, no-tillage is the method that will reduce greenhouse gas emissions the most. There is little research that has been done on how different tillage methods affects greenhouse gas emissions from Swedish arable land. Although, the results raised in international studies probably also apply to Swedish soils and farming systems. However, there are difficulties with implementing no-tillage in Sweden. Mostly, due to the decreased harvest levels it would entail. There is a lack of extensive research on the subject, especially from Europe and the Nordics. For example, more studies that investigate which tillage method contributes to climate mitigation the most and how soils can become long term net sinks are needed.
Main title: | Jordbearbetningsmetoders påverkan på växthusgasemissioner från åkermark |
---|---|
Subtitle: | hur kan kunskapen användas i Sverige? |
Authors: | Magnusson Osmund, Moa |
Supervisor: | Keller, Thomas |
Examiner: | Aronsson, Helena |
Series: | Examensarbeten / Institutionen för mark och miljö, SLU |
Volume/Sequential designation: | 2024:11 |
Year of Publication: | 2024 |
Level and depth descriptor: | First cycle, G2E |
Student's programme affiliation: | NK016 Crop Production (BSc), 180.0hp |
Supervising department: | (NL, NJ) > Dept. of Soil and Environment |
Keywords: | Direktsådd, reducerad jordbearbetning, plöjning, växthusgasemissioner |
URN:NBN: | urn:nbn:se:slu:epsilon-s-20450 |
Permanent URL: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-20450 |
Language: | Swedish |
Deposited On: | 06 Sep 2024 05:36 |
Metadata Last Modified: | 07 Sep 2024 01:01 |
Repository Staff Only: item control page