Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Koloradoskalbaggen, Leptinotarsa decemlineata, är en allvarlig insektsskadegörare på potatis som på kort tid kan äta upp all bladmassa på ett potatisfält. Globalt sett förstör den potatis värt flera miljarder dollar varje år och är därför ansedd som en internationell superpest. Det som framförallt gör den problematisk är dess stora förmåga att bilda resistens mot insekticider (bekämpningsmedel mot insekter). Koloradoskalbaggen är ännu inte etablerad i Sverige men då och då blir potatisfält angripna av immigrerande skadegörare varpå de ständigt utgör ett hot mot svensk potatisodling.
Senast Sverige blev angripet, år 2021, fanns ingen beredskapsplan för hur man skulle agera, vilket kan ha föranlett att det tog längre tid än nödvändigt innan några åtgärder genomfördes. Syftet med denna studie är därför att sammanställa ett underlag som ska kunna vara till hjälp i olika framtidsscenarion där koloradoskalbaggen kan bli ett problem.
Litteraturstudien har genomförts med datainsamling från databaserna SLU Primo, Web of Science samt Google. Utöver det har information om nationella bekämpningsstrategier getts ut av svenska Jordbruksverket, finska Livsmedelsverket och danska SEGES Innovation.
Resultatet visade dels att koloradoskalbaggen har goda förutsättningar för att kunna sprida sig till södra Sverige och överleva med en generation per år. Det visade sig också att det finns ett relativt begränsat antal verktyg att ta till för bekämpning. I kemisk väg finns det de tre preparaten NeemAzal-T/S, Mospilan och Carnadine. De fysiska åtgärdsmetoder som finns är handplockning, flamning och dikesgrävning. Idag kan man jobba med växtföljd och eventuellt med naturliga fiender som biologisk bekämpning, men i framtiden kan biotekniska lösningar komma att spela stor roll för bekämpningen.
Undersökningen av svensk, finsk och dansk bekämpningsstrategi visade att Finland var det enda landet med en uttalad strategi. Vid jämförelse av hur de olika länderna går till väga var Sveriges och Finlands strategi mest lika men också mest omfattande eftersom fler metoder än endast kemisk bekämpning används.
Slutligen var den svenska hanteringen av angreppet 2021 i stora drag bra. Det som skulle kunna förbättras är delvis tiden det tar från att ett angrepp upptäcks till att en åtgärd görs. Man skulle även kunna jobba mer för att minska spridning från den hårdast angripna delen av fältet. Det är svårt att säga en exakt plan för hur man ska gå till väga i förhand då åtgärderna beror väldigt mycket på angreppets karaktär. Däremot kan det konstateras att förebyggande strategier så som naturliga fiender och fysiska barriärer inte gör någon större nytta idag när koloradoskalbaggen förekommer så pass sällan. Dessa åtgärder skulle dock kunna vara aktuella ifall den etablerade sig i Sverige. Då hade i stället de dyra och tidskrävande åtgärderna, exempelvis handplockning, varit orimliga.

The Colorado Potato beetle (CPB), Leptinotarsa decemlineata, is a severe insect pest in potato farming that can defoliate a whole field in a short time. Globally, the CPB destroys potatoes worth billions of dollars every year and it has been branded as an international superpest. The most problematic thing about it is its great ability to build up resistance against insecticides. The CPB is not yet established in Sweden, but it invades the southern parts occasionally and is therefore a constant threat against Swedish potato farms.
The last time Sweden got invaded, in 2021, no emergency plan was made. That may have caused a longer delay than necessary before any treatment could be made. The purpose of this study is to compile information that can help in future scenarios when the CPB might be a problem.
This literature study has been made with information from the databases SLU Primo, Web of Science and Google. Furthermore, information about different countries treatment plans has been collected from the Swedish Board of Agriculture, the Finnish Food Authority and SEGES Innovation from Denmark.
The results showed that the CPB can spread to southern Sweden and survive one generation per year there. It was also found that the tools that can be used against the insect is very limited. The chemicals that are allowed are NeemAzal-T/S, Mospilan and Carnadine. The physical treatment measures that were found was handpicking, flaming and trench digging. It is also possible to work with crop rotation and natural enemies as biological treatment right now, but in the future biotechnical solutions might play a large role against the CPB.
The analysis of the Swedish, Finnish, and Danish treatment plans showed that Finland was the only country with an official strategy. When comparing the different countries, Sweden and Finland had the most similar and the most extensive treatment, because they used other methods than just chemical ones.
Finally, the Swedish treatment of the invasion in 2021 was mostly good. However, the time from the moment the CPB got discovered until the first treatment could be reduced and they could have done more to prevent spreading from the worst part to the rest of the field. It is hard to make an exact plan of how to treat the CPB because the measurements depend on the character of the invasion. What can be concluded is that preventing measurements, such as natural enemies and digging trenches, is unnecessary when an invasion is as rare as it is. These things would only become relevant in a scenario when the CPB gets established permanently. If that happens, other more expensive methods, for example handpicking, would be unjustified.