Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Landsbygdsområden står inför ökande utmaningar. När klyftorna mellan landsbygd och stad fortsätter att växa, prioriteras större tätorter för utveckling och offentlig service centraliseras, vilket förstärks av en urban norm. Trots dessa utmaningar visar civilsamhället en stark förmåga att fylla de tomrum som skapas när nödvändiga funktioner försvinner, ofta genom ideellt engagemang av ambitiösa individer, kända som eldsjälar. Syftet med uppsatsen är således att diskutera och förstå begreppet eldsjälar och vad deras arbete innebär för södra Sveriges landsbygdsutveckling. Uppsatsen ämnar även identifiera tillvägagångssätt för hur kommunala verksamheter kan och bör ta tillvara eldsjälarnas ideella arbete. Den tidigare forskning som ligger till grund för uppsatsen handlar om urbant tolkningsföreträde, nätverksstyrning genom samverkan och tillit, en levande landsbygd, samt platstillhörighet och lokala experter genom konnässörsmetoden. Uppsatsen utgår från en flerfallstudie med två fall i Blekinge; Bygd i Samverkan och Eringsbodas samhällsförening och ett fall i Skåne; Levande Önneköp. Som insamlingsmetod har kvalitativa intervjuer med både offentliga och ideella aktörer genomförts.

Resultatet visar att en eldsjäl på landsbygden är någon som är handlingskraftig och ytterst engagerad i sin bygd, sitt projekt, eller sin förening, som drivs av att delta i eller skapa social gemenskap och en tryggare bygd, och kan mobilisera vid yttre hot. Eldsjälen spelar därmed en central roll för skapandet av en levande landsbygd med ökad gemenskap och social sammanhållning. En långsiktig och stabil utveckling kan dock inte enbart vila på enskilda personers axlar, i en tid som präglas av minskat samhällsengagemang, åldrande landsbygdsbefolkning, liksom utmaningar med finansiering och bidragsansökning. Som grund för eldsjälsarbetet behövs en väl utarbetad och kontinuerligt fungerande samverkansprocess, mellan ideella föreningar och kommunala organisationer, som präglas av ömsesidig tillit. Att lyfta frågan om ideellt arbete från den enskilda kommunala arenan, till att tas på allvar på regional och statlig nivå, skulle kunna ge en värdefull kunskapsdelning och uppmärksamhet åt alla viktiga landsbygdsfrågor. Kanske skulle det ge ökad kraft och fortsatt motivation åt eldsjälsarbetet?

Rural areas are facing increasing challenges. As the divide between rural and urban grows, development is often prioritized in cities, resulting in the centralization of public services, which is reinforced by an urban norm. Despite these challenges, civil society demonstrates a strong ability to fill the voids created as essential functions disappear, often through the voluntary commitment of ambitious individuals known as ‘driving spirits’. This thesis aims to discuss and understand the concept of driving spirits and what their work entails for the development of rural areas in southern Sweden. Furthermore, this thesis aims to provide practical insights into how municipal operations can effectively harness the potential of these driving spirits. This thesis's research explores various aspects such as urban preferential interpretation, network governance through collaboration and trust, a thriving countryside, place belonging and local experts using the connoisseur method. The thesis is based on a multiple case study with two cases in Blekinge; Bygd i Samverkan and Eringsbodas samhällsförening, and one case in Skåne; Levande Önneköp. Qualitative interviews with both public actors and actors in non-profit organizations were conducted as a method of data collection.

The results show that driving spirits in rural areas are proactive and deeply engaged in their community, project, or association, driven by participating in or creating a social community and a safer rural environment, and can mobilize in response to external threats. Driving spirits thus play a central role in creating a thriving countryside with increased social cohesion. However, long-term, and stable development cannot solely rest on the shoulders of individuals during a time characterized by decreased community engagement, an ageing rural population, and challenges with funding and grant applications. A well-developed and continuously functioning collaborative process between non-profit associations and municipal organizations, characterized by mutual trust, is needed as a foundation for the work of driving spirits. Elevating the issue of voluntary work from the local municipal arena, to be taken seriously at regional and national level, could provide valuable knowledge and bring attention to all important rural issues. Perhaps that would give increased momentum and continued motivation to the driving spirit?