Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Med ett intresse för svampar och naturvård, fanns en önskan att i detta arbete att undersöka en svamps livsmiljö och ekologi samt få praktiska erfarenheter av hur denna information insamlas. Svampar är ofta svåra att studera eftersom tidpunkten för fruktkroppsbildning varierar kraftigt beroende på väderleken. På grund av detta valdes ektickan (Fomitiporia robusta), en svampart med långlivade och perenna fruktkroppar som kan studeras året runt. Värdträdet, eken, är ett viktigt träd inte bara för ektickan, utan även den stora mångfalden av arter som eken utgör ett hem för. Som en konsekvens av en minskning och igenväxning av ängs- och hagmarker och att eken har en minskad utbredning har ektickan även minskat och klassas som nära hotad (NT) i Sverige. Därmed finns behov av att öka förståelsen för ektickan för att kunna förvalta arten och dess värdefulla livsmiljö. Arbetets frågeställning var att karaktärisera vad som kännetecknar ekar där ekticka förekommer. Undersökningen valdes att göras i två områden nära Uppsala, Toran och Wikparken, kända för sina rika förekomster av ekticka.

Fältarbetet utfördes under cirka två veckor, inför fältarbetet utformades kartor och fältformulär med olika parametrar. Väl i fält inventerades först områdena i sökning efter fruktkroppar av ekticka och kartorna och fältformulär användes för att markera fyndplatser och notera parametrarna. För att jämföra ekar med och utan ekticka mättes även ett antal slumpmässigt utvalda träd, med liknande träddiameter som de ekar med ekticka i respektive studieområde. Sedan sammanställdes den insamlade datan i Excel, skadorna på träden klassificerades och statistiska analyser genomfördes på träddiametrarna.

Resultaten visar att; (1) en skillnad fanns i träddiameter mellan ekar med ekticka i Toran och Wikparken, med större diameter i Toran; (2) i Toran hade ekar med ekticka signifikant större diameter än de slumpmässigt utvalda ekar utan ekticka; (3) den genomsnittliga träddiametern var densamma för träd med och utan ekticka i Wikparken; och slutligen (4) ekarna utan ekticka i Toran hade en större diameter än ekarna utan ekticka i Wikparken. Några andra resultatet var att en stor majoritet av träd med ekticka stod öppet, träd med ekticka hade alla måttliga eller svåra skador och alla ektickor funna i Toran satt på skada/döda del av träden medan 86% av ektickorna i Wikparken satt på skada/död del. Majoriteten av alla ektickor växte i sydlig riktning.

Slutligen kännetecknas ekar med ekticka av att ha varierande träddiameter. I ett av studieområdena (Toran) hade ekarna med ekticka en grov diameter, med en genomsnittlig diameter på 129 cm. I det andra studieområdet (Wikparken) var ekarna med ekticka smalare, med en genomsnittlig diameter på 76,6 cm, detta trots att tidigare observationer säger att ekticka förekommer på gamla och senvuxna ekar. Däremot vet vi ej åldern på ekarna i denna studie, så att de smalare ekarna med ekticka i Wikparken inte är senvuxna eller gamla kan ej uteslutas. En teori är att ekticka-ekarna i Wikparken, som i majoriteten är smalare än ekarna med ekticka i Toran, är senvuxna och därmed äldre. Detta kan bero på att marken kanske är näringsfattig här. Ekarna med ekticka stod också oftast i en öppen miljö och hade alla betydande skador, från måttliga till svåra. Att växa åt en sydlig riktning samt att växa på öppna ekar verkar vara fördelaktigt, då tidigare studier nämner att ekticka gynnas av sol och värme. Felkällor inkluderar en kort tidsram, begränsade resurserna och att relativt lite data samlades in, vilket gör det svårt att dra några säkerställda slutsatser. Därmed behövs mer omfattande studier på ektickan för att samla tillförlitligare data och dra säkrare slutsatser, exempelvis studier som täcker fler områden och använder exaktare metoder.
Mot bakgrund av studiens resultat och slutsatser bör naturvårdsåtgärderna anpassas därefter. Några exempel på åtgärder är att gynna ek mer och inte endast de äldre och grova träden, med fokus på områden med ett stort ekbestånd och/eller betydlig förekomst av ekticka. Vidare skulle ekarna kunna huggas fram och veteraniseras. Att formellt skydda områden med exempelvis en stor eller betydande förekomst av ekticka är även självklart en viktig åtgärd.

The timing of fungus growth and fruiting body formation varies annually due to weather conditions, often requiring several years to understand a mushroom species' ecology and habitat. For this study, Fomitiporia robusta was selected due to its long-lived, year-round, and easily identifiable fruiting bodies. Its host tree, oaks (Quercus), are crucial not only for this species but also for the diverse range of species that depend on oaks. Fomitiporia robusta is classified as near threatened (NT) on the Swedish Red List due to declining oak numbers. Therefore, increasing our understanding of Fomitiporia robusta is crucial for managing both the species and its habitat. The aim of this study was to investigate the habitat of this fungus and gain practical experience on how to collect this information. The question was to distinguish what characterizes oaks with Fomitiporia robusta on them. To answer this question two areas (Toran and Wikparken) outside of Uppsala, with high abundance of Fomitiporia robusta, were studied.

The fieldwork took about two weeks, before this maps and field forms with different parameters were designed. Once in the field, the areas were first searched for findings of Fomitiporia robusta. To compare oaks with and without fruiting bodies of Fomitiporia robusta, a sample of oaks with similar diameters to those with fruiting bodies in each area was measured. Data was compiled in Excel, tree damage classified, and statistical analyses conducted. Results revealed differences in tree diameter between oaks with fruiting bodies in Toran and Wikparken, with larger diameters in Toran. Additionally, oaks with fruiting bodies in Toran had significantly larger diameters than randomly selected oaks without fruiting bodies. In Wikparken, the diameters were similar for trees with and without fruiting bodies. Moreover, oaks without fruiting bodies in Toran had larger diameters than those in Wikparken. Furthermore, 83% and 76% of oaks with fruiting bodies were found in open areas. All oaks with fruiting bodies exhibited moderate to severe damage.

Overall, oaks with Fomitiporia robusta are characterized by varying diameters. In Toran, oaks with fruiting bodies averaged 129 cm in diameter, whereas in Wikparken, oaks with Fomitiporia robusta were narrower, averaging 76.6 cm. This contradicts previous observations that oaks with the fungus are typically old or slow-growing and have large diameters. However, without knowing the ages of the oaks in this study, it's uncertain if the narrow oaks in Wikparken are indeed young or slow-growing. Maybe the soil is nutrient scarcity in Wikparken, which may contribute to slow growth and thinness regardless of age. Most fruiting bodies grew in a southern direction, and oaks with fruiting bodies often stood in open areas, which could be beneficial as a previous study mention that fruiting bodies benefit from sun and heat. Finally, potential sources of error in this study, such as limited time and resources and a relatively small dataset, may affect the validity of the results. Therefore, more comprehensive studies on Fomitiporia robusta are necessary to gather reliable data and draw definitive conclusions. Given the findings of this study, some nature preservation actions might include promoting and preserving more oaks, not only old and wide ones but smaller ones as well, with a focus on areas with larger oak populations. It may also be wise to clear trees and undergrowth to create larger open spaces for the oaks, as well as veteranizing the trees. Of course, protecting areas with, for example, a large population of Fomitiporia robusta and other areas important for the fungus.