Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Det svenska skogsbruket står inför en komplex intressekonflikt där behovet av att producera timmer och massaved måste balanseras med krav på att bevara biologisk mångfald och uppfylla sociala värden. Dessutom förväntas skogen bidra till att fasa ut fossila plaster och övergå till en cirkulär bioekonomi samtidigt som den fungerar som en kolsänka.

Denna studie använde en kvalitativ metod med en abduktiv ansats, där både existerande litteratur och empiriska data från intervjuer samlades in och analyserades. Beslutsteori, med fokus på teorin om planerat beteende (TPB), användes som teoretiskt ramverk för att förstå och analysera hybridlärkens potentiella roll i det svenska skogsbruket.
Studien visar att hybridlärken (Larix x marschlinsii) ses som en lovande art inom det svenska skogsbruket ur ett holistiskt hållbarhetsperspektiv. Ekonomiskt anses hybridlärken vara gynnsamt på grund av dess snabba tillväxt och anpassningsförmåga till olika jordar och klimat. Ekologiskt kan hybridlärken bidra till en ökad biodiversitet och diversifiering av exempelvis homogena granbestånd. Socialt kan hybridlärken ses som tilltalande för rekreationsvärdet i skogen, och möjligheten för skogsägare att uppleva en slutavverkning under sin livstid ses som en fördel.

Forskningen om traditionella trädslag som tall och gran är tydligt prioriterad, vilket medför en kunskapsbrist om hybridlärkens fulla potential och dess långsiktiga effekter. För att hybridlärken ska kunna användas i större skala krävs ytterligare forskning och riskbedömningar samt anpassade nationella riktlinjer och adaptiv skogsförvaltning baserad på vetenskapliga insikter.

Hybridlärken har potential att spela en betydande roll i framtidens svenska skogsbruk, både ur ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv. Dock behövs mer forskning och en balanserad integrering av hybridlärken för att säkerställa hållbarhet och minimera risker.

Swedish forestry faces a complex conflict of interest where the need to produce timber and pulpwood must be balanced with requirements to preserve biodiversity and fulfil social values. Additionally, forests are expected to contribute to phasing out fossil plastics and transitioning to a circular bioeconomy while functioning as a carbon sink
This study employed a qualitative method with an abductive approach, gathering and analysing both existing literature and empirical data from interviews. Decision theory, focusing on the theory of planned behaviour (TPB), was used as the theoretical framework to understand and analyse the potential role of hybrid larch in Swedish forestry.

The study shows that hybrid larch (Larix x marschlinsii) is seen as a promising species in Swedish forestry from a holistic sustainability perspective. Economically, hybrid larch is considered beneficial due to its rapid growth and adaptability to various soils and climates. Ecologically, hybrid larch can contribute to increased biodiversity and the diversification of otherwise homogeneous spruce stands. Socially, hybrid larch is appealing for recreational value in forests, and the ability for forest owners to experience a final harvest within their lifetime is seen as an advantage.

Research on traditional tree species like pine and spruce is clearly prioritised, resulting in a knowledge gap about hybrid larch’s full potential and long-term effects. To use hybrid larch on a larger scale, further research and risk assessments are required, as well as adapted national guidelines and adaptive forest management based on scientific insights.

Hybrid larch has the potential to significantly influence the future of Swedish forestry from economic, ecological, and social perspectives. However, more research and a balanced integration of hybrid larch are needed to ensure sustainability and minimise risks