Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Kvarvarande naturskogsområden i norra Norrlands inland har höga kultur- och naturvärden. Idag är framtiden för dessa områden omtvistad och många olika intressenter har starka åsikter om hur de ska skötas. Tankar om orörd “urskog” utan mänsklig påverkan har diskuterats länge samtidigt som forskning visar att helt orörda skogar knappt existerar. Sedan lång tid har människors närvaro i och nyttjande av skog präglat hela skogslandskap. I övre Norrlands inland ersattes samernas lågintensiva och kulturella skogsnyttjande av mer intensivt industriskogsbruk på 1800-talet, vilket kraftigt förändrade skogarnas struktur. Över tid har även ägandeskap av skog ändrats, bland annat genom skapandet av allmänningsskogar. Inom Jokkmokks Allmänning finns det 5000 hektar stora Karatsområdet där jag gjorde en historisk landskapsanalys. Mitt mål var att öka förståelsen kring skogslandskapets historia och nuvarande användning som underlag inför den framtida skötseln.

I min landskapsanalys kombinerade jag historiskt källmaterial, intervjuer och material från kulturhistoriska fältinventeringar. Ur det historiska källmaterialet sammanställde och jämförde jag beståndsdata från åren 1902, 1922, 1943, 1975 och 2023. Jag vidgade analysen med kartor, information om växtgift och en avverkningsplan från 1896. Dessutom genomförde jag kvalitativa intervjuer med Tuorpon sameby, Jokkmokks Allmänning och Länsstyrelsen/myndigheter. Frågorna jag ställde handlade om de olika intressegruppernas perspektiv kring Karatsområdets skogliga värden idag och den framtida förvaltningen. De kulturhistoriska fältinventeringarna gav mig slutligen möjlighet att berätta mer om människans nyttjande av Karatsområdet i olika tider.

Mitt resultat visar att skogslandskapet i Karats år 1902 var kraftigt stormpräglat sedan 1897 då mycket skog blåste omkull. Därefter har särskilt skogens ålder, skiktning och trädslagsfördelning ändrats successivt. Under flera hundra år har mänskliga och naturliga störningar format en kulturskog med spår av traditionellt samiskt resursutnyttjande, industriskogsbruk, agrar markanvändning, växtgift, stormar och bränder. Idag ser Karatsskogens intressegrupper flera skogliga värden och framtidsvisioner. Min övergripande slutsats är att kulturella, ekologiska och ekonomiska värden kan kombineras med anpassat skogsbruk i området.