Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Swedish farmers has for a long time been in a trend where farms are forming larger units to take advantage of size rationalisation. This leads to increased competition for resources such as land, which has led to higher prices for arable land. This growth journey has created a greater need for capital, which has grown in line with size rationalization. One way to meet this capital requirement is through increased bank financing. Banks see that the market for farm based lending has increased and seeks to profit from the opportunity, which is considered a low-risk investment in the banks' credit portfolios.
A significant cost for banks is the cost of capital for the granted credits. This cost of capital depends to a large extent on the capital requirements imposed on Swedish banks, i.e., how much equity the bank must hold in each loan. The regulatory framework governing this is primarily the Basel framework, where changes are now being rolled out to create more homogeneous conditions for banks. This ultimately affects the price of the credit to Swedish farmers.
The study aims to investigate Swedish banks' willingness to lend capital to farmers. This has been examined through a principal-agent perspective to understand the challenges the bank faces in a credit granting process. The study has been conducted through in-depth interviews with agricultural managers at three major banks, two smaller banks where management, credit department, and agricultural advisors were represented, and one smaller bank where the respondent was responsible for agriculture lending. The study shows that Swedish banks hold more capital than the requirements impose on them. They rarely have problems from a principal-agent perspective, probably because farmers lack motivation to deceive the bank. The new requirements impose higher capital requirements on banks using internal models.

Det svenska lantbruket har under en lång tid befunnit sig i en trend där gårdarna bildar större enheter för att kunna dra nytta av stordriftsfördelar. Detta leder till ökad konkurrens om resurser så som mark att odla vilket bidragit till ökade priser på odlingsbar mark. Denna tillväxtresa har skapat ett större kapitalbehov som vuxit i takt med storleksrationaliseringen. Ett sätt att möta detta kapitalbehov är genom ökad bankfinansiering. Bankerna ser att behovet av kapital ökat hos lantbrukarna och vill därmed profitera på möjligheten till ökad utlåning mot vad som anses vara en låg riskinvestering i bankers kreditportföljer.
En stor kostnad för banker är just kapitalkostnaden för kapitalet som lånas ut. Denna kapitalkostnad beror till stor del på vilka kapitalkrav som ställs på de svenska bankerna, DVS hur mycket eget kapital måste banken placera i varje lån. Det regelverk som reglerar detta är främst Basel regelverket där det nu kommer att rullas ut förändringar som planeras skapa mer homogena förutsättningar för bankerna. Detta påverkar i förlängning priset på de kapitalbehovet de svenska lantbruken har.
Studien har syftat till att undersöka de svenska bankernas vilja att låna ut kapital till lantbrukskunder. Detta har undersökts genom ett principal- agent perspektiv för att förstå de utmaningar banken möter vid en kreditgivningsprocess. Studien har genomförts genom djupintervjuer med lantbruksansvariga på 3 stora banker, 2 mindre banker där ledning, kreditavdelning samt lantbruksrådgivare fanns representerade, samt 1 mindre bank till där respondent var lantbruksansvarig. Studien visar att de svenska bankerna håller mer kapital än dem krav som ställs, De ser sällan problem ur ett principal- agent perspektiv, troligen för att lantbrukarna saknar motiv att bedra banken. De nya kraven ställer högre kapitalkrav på de banker som använder sig av interna modeller.