Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

No other Swedish industry is tied to as many of the environmental goals as the agriculture sector is. To successfully drive the green transition towards achieving these goals the agricultural sector needs more funding. Today, the largest amount of funding to the sector comes from banks and governmental contributions, but the funds are still insufficient and more capital needs to be allocated to the sector. One financial solution that has been growing worldwide is crowdlending, also known as Peer-to-Peer lending (P2P). Crowdlending refers to moneylending directly between individuals or entities without the intermediation of traditional institutions. This type of financing model is particularly interesting for the agricultural sector, where it can provide well-needed capital and flexibility.

This thesis explores how Swedish investors and potential crowdlenders view the opportunity of participating in crowdlending towards agricultural businesses. The thesis further explores the interest in crowdlending and its perceptions of it. This was done by employing a mixed-methods approach, which combined quantitative data from a survey with qualitative data from interviews. The theoretical framework used in this study consists of concepts from information asymmetry and signaling theory which will be analyzed with the empirical findings to identify information gaps and transparency enhancements.

The findings of this study show a demand for enhanced transparency and detailed information about investment risks and returns. Respondents express the need for comprehensive operational and financial disclosures, including environmental impacts and management practices, to conduct effective risk assessments and align investment decisions with their personal and financial goals. Analysis shows that signaling, supported by third-party validations and detailed risk assessments, is crucial for reducing information asymmetry and enhancing trust in crowdlending platforms.

It is concluded that when a loan project is aligned with agendas that serves a higher purpose, such as social and environmental actions, it drives the interest in the opportunity to finance agricultural businesses through crowdlending.

Ingen annan sektor i Sverige är knuten till så många hållbarhetsmål som lantbrukssektorn. För att framgångsrikt driva den gröna omställningen mot att uppfylla dessa hållbarhetsmål behöver lantbrukssektorn mer finansiering. Idag kommer den största delen av finansieringen från banker och statliga bidrag, men dessa medel är fortfarande otillräckliga och mer kapital behöver allokeras. En finansiell lösning som har vuxit över hela världen är crowdlending, även känt som Peer-to-Peer-lending (P2P) och avser penningutlåning direkt mellan individer och enheter utan hjälp av traditionella institutioner, som banker. Denna form av finansiering är speciellt intressant inom lantbruket då den kan erbjuda en mycket behövande finansiering samt en flexibel lösning.

Denna uppsats undersöker hur svenska investerare och potentiella crowdlending-aktörer ser på möjligheten att delta i crowdlending till lantbruksföretag. Detta gjordes genom att använda en mixad metod ansats, vilket kombinerar kvantitativa data från en enkätundersökning med kvalitativa data från intervjuer. Det teoretiska ramverket består av teorier och begrepp från informationsasymmetri och signaleringsteori som kommer att analyserasmed de empiriska resultaten för att se informationsluckor och transparensförbättringar.

Resultaten av denna studie visar att det finns en efterfrågan på ökad transparens och detaljerad information om investeringsrisker och avkastning. Investerarna uttrycker ett behov av omfattande operativ och finansiell information, inklusive miljöpåverkan och förvaltningsrutiner av projekten som lanseras, för att kunna göra effektiva riskbedömningar och anpassa investeringsbesluten till sina personliga och finansiella mål.

Analysen visar att signalering, med stöd av tredjepartsvalideringar och detaljerade riskbedömningar, är avgörande för att minska informationsasymmetrin och öka förtroendet för crowdlending-plattformar. Slutsatsen är att när låneprojekt är anpassade till agendor som tjänar ett högre syfte, som sociala och miljörelaterade åtgärder, är det också en drivkraft för möjligheten att finansiera lantbruksföretag genom crowdlending.