Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Den svenska lantbrukssektorn har under de senaste decennierna upplevt kriser av olika slag som försatt många lantbruksföretag i en svår situation (Nordin, 2022). Svenskt jordbruk har blivit alltmer beroende av förändringar i omvärlden, dels på grund av industrialiseringen som bidragit till att jordbrukarnas produktion har blivit en allt mindre del av landets totala ekonomi, dels då Sveriges inträde i EU 1995 har påverkat efterfrågan på livsmedelsprodukter (Bladh, 2011). Därför har ett smågrisföretag valts ut för att genom fallstudien upprätta driftsplan och sedan konstruera två optimeringsmodeller, vilket utgör den kvantitativa delen av det här arbetet. Studiens forskningsfråga är;

Hur förhåller sig alternativet att köpa in färdigfoder mot gårdsberedning av egenproducerat grisfoder utifrån ett lönsamhetsperspektiv?

Två intervjuer genomfördes - en med Petter och en annan med Jeanette - två svinproducenter båda är verksamma inom produktionsområdet Svealands Slättbygder. Den kvalitativa forskningsintervjun är inbäddad i ett historisk och socialt sammanhang som ges av uppsatsens bakgrund, litteraturgenomgång och problemformulering, där samspelet mellan intervjuaren och intervjuperson kan vara fyllt med etiska problem, såsom kunskapsgap om utforskat problemområde mellan intervjuade lantbrukare och intervjuaren. Grisproducenter såsom Jeanette kan försöka uppnå en lönsammare företagsekonomi genom kostnadsjakt och identifiera kostnader som är rörliga och kan minimeras, vilket i Fredriksson och Ohlssons (1988) studier skett genom att pröva nya produktionsmodeller, där produktionssamverkan mellan lantbruksföretag visat sig vara kostnadseffektiv genom specialiserings- och integreringseffekter (Porter, 1983).

Även om en gård har åkermark, så är det ju inte säkert att det företagsekonomiskt lönsammaste valet av foder hantering i smågrisproduktionen nyttja det producerade spannmålen till egen produktion av grisfoder. Trots den slutgiltiga slutsatsen i det genomförda arbetet indikerade resultaten från optimeringsmodellerna baserade på Petters, gård att nyttjandet av det producerade spannmålen generera ett högre resultat i fallföretaget vid valet att nyttja skörd till gårdsberedning av grisfoder. Petter kan exempelvis, vid god planering om det egna foderspannmålen inte räcker till hela smågrisproduktionens konsumtion, lösa detta problem med underskott av foderspannmål till produktion av grisfoder genom inköp av färdigt grisfoder om det foderspannmålen tar slut. intervjuerna med Jeanette och Petter gav entydiga resultat, både besvarade forskningsfrågan med svaret att ingen gård är den andra lik och att precis som för företag har varje gård dess egna unika förutsättningar som bestämmer hur val av foderhantering förhåller sig till varandra ur ett lönsamhetsperspektiv.

Numerous crises have affected the Swedish agriculture industry in the recent decade, putting many agricultural businesses in a challenging position (Nordin, 2022). Due in part to industrialization, which has caused farmer's production to account for a decreasing percentage of the nation's overall economy, and in part because Sweden joined the European Union in 1995, which has affected food products demand, Swedish agriculture has grown more and more reliant on shifts in the global market (Bladh, 2011). A case study of a pig farming company resulting in two optimization models has been carried out, which comprises the quantitative portion of this paper. This study's research question is;

From a profitability standpoint, how does the choice of buying premade feed and farm-produced feed relate to one another?

Two interviews have been conducted - one with Petter and another with Jeanette - two pig producers within the production area Svealand’s agricultural provincial district. The qualitative research interviews are embedded in the historical and social context given in this essay's background and literature review. The problem formulation is fraught with ethical problems that can occur in the interaction between interviewer and interviewee, such as knowledge gaps about explored problem areas between interviewed farmers and the interviewer. Pig producers such as Jeanette can try to achieve increased profitability through "cost hunting" by identifying costs that differ depending on the size of production as well as productivity on the farm and can be minimized. The method of "cost haunting" was tested in studies conducted by Fredriksson and Ohlsson (1988) through testing new production models, where production cooperation between agricultural companies proved to be cost-effective through specialization and integration effects (Porter, 1983).

The results of the interviews with Jeanette and Petter were unequivocal; they both responded to the research question by saying that no two farms are the same and that, similar to businesses, each farm has its unique circumstances that dictate how the choice of pig feed in pig productions is made from the profitability point of view. Utilizing produced harvest for in-house pig feed production is not always the most financially advantageous option for every given piglet production in Sweden, even on a farm with arable land. Simulated results from the optimization models based on a case study of Petters' farm indicate that using harvested yields to produce it for farm-prepared pig feed instead of bought pig feed yields greater revenue. Petter, for instance, if he has carefully planned and his feed grain is insufficient for the consumption of his entire piglet production, can purchase ready-made pig feed if his crop harvest runs out.