Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Most people are aware of the ongoing climate crisis and its consequences for all life on Earth. As temperatures rise, global ecosystems are affected and the vital services they provide. Global biodiversity is declining as a result of human activity. One reason why biodiversity and biological values are under-prioritised in relation to other natural resources, and despite their important function, is that they are difficult to value in economic terms. There are those who argue that biodiversity is invaluable, which is not wrong, but in order for biodiversity values to be prioritised at a higher level among decision-makers, an economic system can be considered necessary.

The aim of this study was therefore to investigate the concept of biodiversity credit and its function as an economic system to promote biodiversity. The study aimed to investigate the economic, biological and social conditions for the concept of biodiversity credits in rainforest environments. The study was carried out as a case study where the conditions for biodiversity credit were investigated within the framework of the governmental organisation Yayasan Sabah Forest Group in Borneo, Malaysia. The organisation already has an ongoing mission to reforest and promote biodiversity within the management area through research-funded projects, so part of the aim was to investigate how these efforts could be applied in a biodiversity credit system.

The case study followed a qualitative, flexible and abductive design and consisted of data collection in four parts. Two different types of species data were collected: tree data and audio recording data capturing animal sounds. The species data were collected in different land areas to specifically distinguish how biodiversity was characterised in the areas where active reforestation measures were carried out. The other two data collections consisted of thematic data in the form of an observational study consisting of field notes and an interview study with two staff members within the organisation aimed specifically to investigate organisational and social aspects. The results were then applied to a hypothetical credit system as part of the analysis to investigate whether the organisation's conditions are applicable according to the conditions to be met for certification in a credit system.

The results and analysis indicated that the prospects for the organisation to connect to a biodiversity credit system look promising, but that some factors need further investigation. Among other things, further investigation is needed into the economic conditions and expanded measurements of how biodiversity differs in the various land areas. There are several reasons why joining a biodiversity credit system could benefit the organisation, including the need for broader funding and the fact that the organisation's role in the local community, which is initially good, could be further strengthened. In addition, the measurements, although as mentioned above they would need to be expanded, show that the active actions that have been and are being carried out are important for biodiversity.

In conclusion, this study concludes that there is potential for the organisation to join a biodiversity credit system and that such a system is expected to promote biodiversity.

De allra flesta är medvetna om den pågående klimatkrisen och dess konsekvenser för allt levande på jorden. Med en stigande temperatur påverkas de globala ekosystemen och de livsviktiga tjänster de tillhandahåller. Den globala biodiversiteten minskar och detta till följd av mänsklig aktivitet. En anledning till att biodiversitet och biologiska värden underprioriteras i förhållande till andra naturresurser och trots dess viktiga funktion, är att det är svårt att värdera ur ekonomiska termer. Det finns röster som argumenterar för att biologisk mångfald är ovärderligt, vilket inte är fel, men för att biologiska värden ska prioriteras på högre instans bland beslutsfattare kan ett ekonomiskt system anses vara nödvändigt.

Målsättningen med denna studie var därmed att undersöka konceptet biodiversitetskrediter och dess funktion i syfte att som ekonomiskt system främja biologisk mångfald. Studien syftade till att undersöka de ekonomiska, biologiska och sociala förutsättningarna för konceptet biodiversitetskrediter i regnskogsmiljö. Studien utfördes som en fallstudie där förutsättningarna för biodiversitetskrediter undersöktes inom ramarna för den statliga organisation Yayasan Sabah Forest Group på Borneo, Malaysia. Organisationen har redan ett pågående uppdrag att genom forskningsfinansierade projekt återbeskoga och främja biologisk mångfald inom förvaltningsområdet. En del av syftet låg därför i att undersöka hur dessa insatser kunde appliceras i ett system för biodiversitetskrediter.

Fallstudien utformades enligt en kvalitativ, flexibel och abduktiv design och bestod av datainsamling i fyra delar. Två olika typer av artdata insamlades: träddata och ljudinspelningsdata som fångade djurläten. Artdatan insamlades i olika landområden för att särskilt kunna urskilja hur biodiversiteten utmärkte sig i de områden där aktiva åtgärder för återbeskogning utförts. De andra två datainsamlingarna bestod av tematiska data i form av en observationsstudie bestående av fältanteckningar samt en intervjustudie med två medarbetare inom organisationen som syftade särskilt till att undersöka organisatoriska och sociala aspekter. Resultatet applicerades sedan i ett hypotetiskt kreditsystem som en del av analysen för att undersöka om organisationens förutsättningar är tillämpliga enligt de villkor som ska uppfyllas för certifiering i ett kreditsystem.

Resultat och analys pekade på att utsikterna för organisationen att ansluta sig till ett system för biodiversitetskrediter ser goda ut, men att vissa faktorer behöver utredas ytterligare. Bland annat behövs vidare utredning för de ekonomiska förutsättningarna samt utvidgade mätningar i hur biodiversiteten skiljer sig åt i de olika landområdena. Det finns flera olika anledningar som talar för hur en anslutning till ett system för biodiversitetskrediter skulle kunna gynna organisationen, bland annat är de i behov av en breddad finansiering och organisationens betydelse för lokalsamhället, som initialt är bra, skulle kunna stärkas ytterligare. Dessutom visar mätningarna, trots att de som sagt skulle behöva utvidgas, att de aktiva åtgärder som har utförts och utförs är betydelsefulla för den biologiska mångfalden.

Avslutningsvis är slutsatsen för denna studie att det finns förutsättningar för organisationen att ansluta sig till ett system för biodiversitetskrediter och att ett sådant system väntas främja den biologiska mångfalden.