Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Hästens välfärd är högt prioriterad och regleras för att säkerställa god hästhållning och minimera risken för skador. För sporthästen är dess hälsa avgörande för prestation och välfärd under tävling och träning. Vid undersökning av olika aspekter av hästens välfärd, såsom hull, uppstallning, skador, och beteende mönster, de så kallade 23 timmarna, kan en bättre förståelse för dess behov och eventuella problem erhållas. Syftet med denna studie är att undersöka om sporthästens välfärd uppnås i olika verksamheter genom bedömning av olika välfärdsaspekter som kan påverka dess hälsa. Frågeställningen som besvaras är: Hur är den svenska sporthästens välfärd baserat på
underlätta bedömningar användes ett förenklat bedömningsprotokoll från Welfare Monitoring System, översatt till svenska. Bedömningspunkter som undersöktes var egenskaper hos hästar, välfärdsprotokoll?
För att uppstallning, utfodring, visitation av hästarnas fysiska hälsa och allmänt beteende. Studiebesök gjordes i fyra tävlingsstall i Västmanland och Hallands län. Totalt 43 hästar, varav 31 hopphästar, fem fälttävlanshästar och sju dressyrhästar deltog i studien där 42 välfärdsaspekter bedömdes. Hästarna var mellan 4–18 år. Kraven för hästarnas deltagande var att de yngsta och mest oerfarna hästarna utbildades för att kunna göra sin första tävlingsstart. De mer erfarna hästarna hade tävlat upp till svår klass.
Av de hästar som deltog i studien stod 22 hästar (51%) uppstallade på lösdrift och 21 hästar (49%) uppstallade på box. Hästarna på lösdrift hade fri tillgång till grovfoder och hästarna på box utfodrades 3-4 gånger per dag. Majoriteten av hästarna (88%) bedömdes vara i ett bra hull. Endast ett fåtal var underviktiga (5%) eller överviktiga (7%). Visitation av hästarnas fysiska hälsa visade bland annat förekomsten av gallor (77%). Överben påvisades på 40% av hästarna. Ytliga sårskador förekom på 29 av 43 hästar (67%). Yttre skador hade 50% av hästarna på lösdrift och 86% av hästarna på box. Det påvisades inga sår i mungiporna vid en yttre inspektion av hästens mun. Däremot framkom pigmentförändringar på 21 hästar och förhårdnader hos tolv. Endast en häst visade stereotypi genom krubbitning. Ett reaktionstest utfördes där resultatet visade att de flesta hästar (65%) var intresserade när människor närmade sig, endast ett fåtal undvek kontakt.
Slutsatsen med denna studie är att den svenska sporthästens välfärd är god baserat på välfärdsprotokollet. Aspekter med negativ påverkan på välfärden var social interaktion för hästar uppstallade på box, yttre sårskador samt gallor. Positiva aspekter var lågt antal stereotypier, bra hull med grovfoderbaserade foderstater, behaglig miljö samt god munhälsa utifrån yttre inspektion.

The horse's welfare is a high priority and is regulated to ensure good horse management and minimize the risk of injury. For the sporthorse, its health is crucial for performance and welfare during competition and training. By examining various aspects of the horse's welfare, such as body condition, stalling, injuries, and behavior patterns, the so-called 23 hours, a better understanding of its needs and possible problems can be obtained. The aim of this study is to investigate whether the sporthorse's welfare is achieved in different operations by assessing various welfare aspects that can affect its health. The question to be answered is: How is the Swedish sporthorse's welfare based on welfare protocols?
To facilitate assessments, a simplified assessment protocol from the Welfare Monitoring System, translated into Swedish, was used. Assessment points examined were characteristics of horses, housing, feeding, inspection of the horses' physical health and general behavior. Study visits were made to four competition stables in Västmanland and Halland counties. A total of 43 horses, of which 31 jumping horses, five eventing horses and seven dressage horses participated in the study where 42 welfare aspects were assessed. The horses were between 4 and 18 years old. The requirements for the horses' participation were that the youngest and most inexperienced horses were trained to be able to make their first competition start. The more experienced horses had competed up to the higher level.
Of the horses that took part in the study, 22 horses (51%) were stabled in a group housing system and 21 horses (49%) were stabled in boxes. The horses in the group housing system had free access to forage and the horses in boxes were fed 3-4 times per day. The majority of the horses (88%) were judged to be in a good body condition. Only a few were underweighted (5%) or overweighted (7%). Inspection of the horses' physical health showed, among other things, the presence of bile (77%). Upper legs were detected in 40% of the horses. Superficial wounds occurred in 29 of 43 horses (67%). External injuries were present in 50% of the horses in the group housing system and 86% of the horses in boxes. An external inspection of the horse's mouth revealed no sores in the corners of the mouth. However, pigment changes appeared in 21 horses and calluses in twelve. Only one horse showed stereotypic behavior, crib-biting. A reaction test was performed where the results showed that most horses (65%) were interested when people approached, only a few avoided contact.
The conclusion of this study is that the Swedish sporthorse's welfare is good based on the welfare protocol. Aspects with a negative impact on welfare were social interaction for horses stabled in boxes, external wounds and galls. Positive aspects were a low number of stereotypies, good body conditions with roughage-based feed states, pleasant environment and good oral health based on external inspection.