Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Övergödning är ett av de största miljöhoten i Östersjön och orsakas av överdriven näringstillförsel av näringsämnena kväve och fosfor till vattenmiljön. Jordbruket är den främsta källan till diffust näringsläckage till Östersjön och har den största reduceringspotentialen. Jordbruksmark innehåller stora mängder kväve samt fosfor och när jordbruksmarker rörs vid odling frigörs även mer av dessa näringsämnen. Fosfor är en viktig del av miljöpåverkan i naturen med tanke på långsiktig hållbarhet.

Hästnäringen är jordbrukets fjärde största inkomstkälla och står för 20% av den totala produktionen av stallgödsel i Sverige. Stallgödsel innebär djurets fasta och flytande spillning och en blandning av foderrester och strömedel. Stallgödsels näringsinnehåll avgörs av foderstatens sammansättning, vilket påverkas av djurets ålder och produktion. Idag finns cirka 360 000 hästar i Sverige där 76% av antalet hästar finns inom större tätorter eller i tätortsnära områden.
Studiens syfte är att undersöka faktorer som påverkar näringsläckaget för att kunna öka medvetenheten hur verksamma inom hästnäringen kan minska näringsläckaget. En litteraturgenomgång av tio studier med fokus på markens egenskaper, mockningsrutiner, utfodringsrutiner och rasthagar undersöktes frågeställningarna ”Hur påverkar markens egenskaper och uppbyggnad fosforläckage?” och ”Hur påverkar faktorer i hästhållningen fosforläckage?”. Resultatet visade att alvens kapacitet att binda fosfor har stor betydelse för fosforläckaget. Sandjordarnas strukturella homogenitet gör att kemiska analyser kan ge betydande information kring jordens fosforläckage. I makroporösa lerjordar bör transportmekanismer tas i beaktande när fosforläckaget ska undersökas. Resultatet visade även att koncentrationen av fosfor (P) och kväve (N) ökade i vattendragen i områden med stor andel rasthagar samt områden med en hög andel åkermark och öppen mark. Rasthagar för hästar med intensiv användning hade ett större fosforläckage till vattendrag jämfört med intilliggande åkermark. Fosfor och kalium hade en hög rörlighet i hästgödseln och näringsförlusten av dessa två näringsämnen påverkades av nederbörden. Rasthagar med bristande mockningsrutiner innehåller en högre koncentration av näringsämnen. Resultatet visade att hästar som utfodrades med grovfoderbaserade dieter utsöndrade mindre fosfor i träcken. En hög fosforgiva orsakade högre mängd fosfor i träcken.
Slutsatsen av denna litteraturstudie var att markens egenskaper påverkar näringsläckaget till vattendrag. Mark med hög andel makroporer och låg sorptionsförmåga ökar risken för näringsläckage. Kemiska egenskaper kan påverka fosfors bindning och dess tillgänglighet för grödan, vilket ökar risken för fosforläckage. I hästhållningen påverkar utfodrings- och mockningsrutiner fosforläckaget. Frekvent mockning av rasthagar, särskilt runt utfodringsområden och under blöta förhållanden, kan minska läckaget. Rasthagar med hög belastning bör mockas mer frekvent. Utfodringsområden och områden där hästar gödslar kan ha högre halter lättlöslig fosfor, vilket ökar risken för näringsläckage.

Eutrophication is one of the greatest environmental threats to the Baltic Sea and is caused by excessive nutrient input. The agriculture is the primary source of diffuse nutrient leakage to the Baltic Sea and has the greatest potential for reduction. The equine industry is the fourth largest income source within agriculture and accounts for 20% of the total production of stable manure in Sweden. Therefor the equine industry has a large part in the nutrient leakage to surrounding water and eventually the Baltic Sea. The aim of this literature review was to examine factors influencing nutrient leakage to raise awareness among stakeholders in the equine industry on how to mitigate nutrient leakage. Ten separate studies that focused on soil characteristics, manure management practices, feeding routines, and paddock conditions were reviewed. The questions 'How do soil characteristics and structure affect phosphorus leakage?' and 'How do factors in horse management practices influence phosphorus leakage?' were examined. The results showed that the capacity of the subsoil to bind phosphorus is of great significance for phosphorus leakage. The structural homogeneity of sandy soils allows chemical analyses to provide significant information about soil phosphorus leakage. In macroporous clay soils, transport mechanisms should be considered when investigating phosphorus leakage. The results also showed that the concentration of phosphorus (P) and nitrogen (N) increased in watercourses in areas with a high proportion of paddocks as well as areas with a high proportion of arable land and open land. Paddocks for horses with intensive use had greater phosphorus leakage to watercourses compared to adjacent arable land. Phosphorus and potassium had high mobility in horse manure, and the loss of these two nutrients was affected by precipitation. Paddocks with inadequate manure removal routines contain higher concentrations of nutrients. The results showed that horses fed forage-based diets excreted less phosphorus in their manure. A high phosphorus intake resulted in a higher amount of phosphorus in the manure. This study concluded that soil properties and management practices significantly influence nutrient leakage to water bodies. Regular manure removal from paddocks, particularly around feeding areas, is essential to mitigate nutrient leakage. Increased frequency of paddock cleaning, especially during wet conditions, can help minimize nutrient runoff. Areas where horses feed and defecate may have elevated levels of soluble phosphorus, posing a higher risk of nutrient leakage.