Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Inom svensk äggproduktion är höga ammoniakhalter en stor utmaning och gränsvärdet på 10 ppm ammoniak kan vara svårt att klara i de frigående system som används idag, framför allt under vinterhalvåret. Gasen ammoniak har utöver negativ inverkan på miljö och klimat, även negativa effekter på hälsa, produktion och välfärd hos värphönsen samt hälsa och arbetsmiljö hos djurskötaren. För att minska ammoniakhalterna i stallen finns olika skötselrelaterade åtgärder att tillgå, men även fodersammansättningen har inverkan på ammoniakavgången. Detta examensarbete utfördes som en del av en utfodringsstudie med syfte att minska ammoniakavgången i värphönsstall. Studien genomfördes på Lövsta Lantbruksforskning, Sveriges lantbruksuniversitet. I studien ingick ett foder med minskad råproteinhalt i kombination med ökad andel renframställda aminosyror, ett foder med ökad andel olösliga fiber samt ett foder där dessa anpassningar kombinerades. Syftet med arbetet var att utvärdera vilka effekter den anpassade fodersammansättningen gav på ammoniakkoncentration, äggkvalitet, äggproduktion och befjädring fram till hönsen uppnått en ålder av 40 veckor. Ammoniakkoncentrationen utvärderades genom mätningar i stallet samt genom laboratorieanalys av gödsel. Äggkvalitetsanalys genomfördes på laboratorium när hönsen var 35 veckor. Foderintag registrerades i perioder om 28 dagar under hela försöket, äggvikt registrerades veckovis och antal lagda ägg registrerades dagligen. Exteriörbedömning utfördes när hönsen var 35 veckor.

Resultaten från detta arbete visade att ägg från de höns som ätit foder med minskad råproteinhalt hade en starkare, mer pigmenterad färg på gulan till följd av högre andel majs i fodret. Äggvikten var för samtliga grupper högre än förväntat men en effekt av foderbehandling fanns, där lågproteinfodret gav lägre äggvikt i jämförelse med resterande foder. Inga effekter av foderbehandling fanns på foderintag, foderomvandlingsförmåga och värpprocent eller befjädring. Detta tyder på att foderanpassningen är möjlig utan negativ inverkan på produktion och välfärd upp till 40 veckors ålder. Ingen effekt av foderbehandling fanns på ammoniakkoncentrationen mätt i stallet, men en effekt fanns på de gödselprover som analyserades i laboratoriet. Utifrån dessa resultat är det svårt att dra slutsatser kring foderanpassningens påverkan på ammoniakproduktionen.

In Swedish egg production, ammonia emissions are a big challenge and the limit of 10 ppm ammonia can be hard to manage in the free-range system used nowadays, especially in the winter season. The gas, ammonia, has not only a negative impact on the environment and the climate, but also on the health, welfare, and production of laying hens as well as the health and working environment of the farmers. To reduce the ammonia levels in the stable, there are various management-related measures available, but the composition of the feed also has an impact on the ammonia output. This thesis was conducted as part of a feed trial with the aim of reducing ammonia emissions in laying hen houses. The study was carried out at the Swedish Livestock Research Center, Swedish University of Agricultural Sciences. The study evaluated a diet with decreased crude protein content combined with pure amino acids, a diet with increased insoluble fiber content, and a diet where these adaptions were combined. This thesis aimed to study the effect of the adapted feed composition on ammonia concentrations, egg quality, egg production, and plumage condition until the hens reached the age of 40 weeks. Ammonia concentrations were measured in the stable and laboratory analyses of fresh manure were conducted. Egg quality was evaluated at the laboratory when the hens were 35 weeks old. Feed intake was registered in 28-day periods throughout the whole trial, egg weight was registered weekly, and number of eggs laid was registered daily. Feather scoring was conducted when the hens were 35 weeks old.

The results from this thesis showed an effect of treatment on the yolk colour. Eggs from hens fed the low protein diet had a more pigmented yolk colour due to the higher content of maize in the feed. The eggs from all treatments had a higher weight than expected, but there was an effect of treatment on egg weight, where the low protein diet resulted in lower egg weight compared to the other diets. No treatment effect was found on feed intake, feed conversion ratio, and laying percentage as well feather condition. This suggests that the feed adaption is possible without negative effects on the production and welfare until the age of 40 weeks. No effect of treatment was found on the ammonia concentrations measured in the stable, but an effect was found on the fresh manure samples analyzed in the laboratory. Based on these results, it is difficult to draw any conclusions about the effect of the feed adaption on ammonia production.