Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Psykisk ohälsa är vanligt i dagens samhälle och antalet personer som lider av
psykiska besvär ökar. De flesta drabbas någon gång av psykisk ohälsa under sitt liv
(Folkhälsomyndigheten, 2022). Enligt Folkhälsomyndigheten (2023) har andelen av
befolkningen i Sverige som lider av psykiska besvär ökat under 2000-talet, både
bland barn och vuxna. År 2020 uppgav 14,6% av Sveriges befolkning mellan 16 och
84 år att de var stressade, och 7,4% uppgav att de led av allvarlig psykisk
påfrestning (Folkhälsomyndigheten, 2020). År 2022 hade andelen som kände sig
stressade stigit till 15,4%, och andelen som led av allvarlig psykisk påfrestning låg på
9% (Folkhälsomyndigheten, 2022). Dessa siffror visar en uppåtgående trend inom
stressrelaterad psykisk ohälsa, både allvarlig och lindrigare. Den psykiska hälsan
påverkas av en mängd olika faktorer, till exempel hur vi lever. Det finns ett antal
saker man kan göra för att skapa en större resiliens mot att drabbas av psykisk
ohälsa (Folkhälsomyndigheten). Två av de saker som nämns är fysisk aktivitet och
att tid för återhämtning är viktigt (Folkhälsomyndigheten). Att vistas i naturen kan ge
återhämtning och avslappning vid stressrelaterade besvär, till exempel
utmattningssyndrom. En studie gjord av Roger Ulrich (1984) bevisade att natur i sig
främjar återhämtning och läkning hos människor. En mängd studier har sedan dess
undersökt hur människans hälsa och välmående påverkas av naturen. Ett av
Folkhälsomyndighetens (2023) råd för att förbättra sin psykiska hälsa är att komma
ut i naturen. Studier har visat både kognitiva fördelar, förbättring av humöret, den
mentala hälsan och det känslomässiga välbefinnandet av att vistas i natur (Weir,
2020; Coutts & Hahn, 2015). Olika naturtyper kan ge olika grad av återhämtning, och
vissa har visat sig vara mer gynnsamma än andra. Rekreationsskogar i sin tur är
populära utflyktsmål som samlar många människor som vill njuta av friluftsliv. Denna
resurs borde kunna utnyttjas för återhämtning och avslappning genom medveten
planering och skötsel. Genom att skapa specifika naturtyper med speciella
karaktärsdrag och ha riktad skötsel bör man kunna skapa rekreationsskogar med en
hög grad av återhämtning för psyket. Ofta är skogarna skötta av kommunerna, och
dessa skulle potentiellt sett kunna spara pengar genom att erbjuda miljöer som ger
optimal återhämtning vid psykisk trötthet och därmed minska antalet personer som till
exempel blir sjukskrivna eller behöver söka sig till vården för dessa problem. Därmed
bör skräddarsydda rekreationsskogar som en resurs för förbättring av den psykiska
hälsan hos dess besökare vara attraktiva att använda sig av. Frågan är om denna
resurs utnyttjas eller ens tas med i beräkningarna vid planering och utformning av
skötsel i rekreationsskogar. Med medveten planering och skötsel skulle dagens
rekreationsskogar troligen kunna utvecklas och användas ännu bättre för
återhämtning.