Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Begreppet hållbarhet är högaktuellt; för samhället som helhet, företag och myndigheter. Resurser ska bevaras för framtida generationer och globala hållbarhetsmål ska uppnås. Företag som vill möta utmaningarna och anpassar sin verksamhet utefter, antas ha mycket till gagn, i bättre lönsamhet och ökad motståndskraft enligt vad de teoretiska ramverken legitimitets teorin och intressentteorin skulle föreslå. Den Europeiska unionen har i dagsläget infört nya redovisningsstandarder, som taxonomiförordningen. Detta dels för att harmonisera och göra hållbarhetsrapporteringen jämförbar inom EU zonen, vilket på sikt ska styra kapital mot verksamheter som bidrar till en cirkulär omställning.

Tidigare studier som behandlat hållbarhetsredovisningens påverkan på företags diverse lönsamhetsmått visar blandade resultat. Författarna utforskar i detta arbete vad implementeringen av taxonomiförordningen har haft för inverkan på de svenska företagens lönsamhet. Med avseende på de två initiala räkenskapsåren 2022 och 2023, då taxonomin trädde i kraft först 2022.

Författarna samlade in sekundärdata från 131 svenska företag som omfattades av taxonomin för räkenskapsår 2022 samt 2023. Modellen som användes i studien var i form av multivariataregressioner enligt minsta kvadrat metoden. Där beroende variabler utgjordes av lönsamhetsnyckeltalen avkastning på eget/totalt kapital samt Tobins Q; ett mått som mäter hur ett företag värderas på marknaden. Oberoende variabler utgjordes av taxonomins nyckeltal i de tre olika ekonomiska aktiviteterna; omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter. För kontrollvariabler användes företagens skuldsättningsgrad samt omsättning.

Initiala regressioner visade på icke-signifikanta samband mellan de taxonomiska nivåerna och lönsamhetsmåtten. Ytterligare regressioner upprättades, där företag som inte kunde redovisa siffror enligt taxonomin sållades bort. Där fanns ett negativt samband på signifikant nivå för kapitalutgifter relaterade till miljömässig verksamhet och avkastning på eget kapital för 2023.

Trots detta är slutsatsen att taxonomin inte kan anses ha haft ett signifikant samband med lönsamhet för svenska företag som berördes av implementeringens första två år. Författare utvecklar förslag för framtida forskning och menar att förordningens syfte och effektivitet i bidragandet för en klimatneutral region 2050 återstår att se.

The concept of sustainability is highly relevant for society as a whole, businesses, and authorities. Resources must be preserved for future generations, and global sustainability goals must be achieved. Companies that want to meet these challenges and adapt their operations accordingly are believed to gain significantly, with improved profitability and increased resilience, as suggested by theoretical frameworks like legitimacy theory and stakeholder theory. The European Union has currently introduced new reporting standards, such as the Taxonomy Regulation. This is partly to harmonize and make sustainability reporting comparable within the EU zone, which in the long run aims to direct capital towards activities that contribute to a circular transition.

Previous studies examining the impact of sustainability reporting on various profitability measures of companies have shown mixed results. The authors explore in this work the impact of the implementation of the Taxonomy Regulation on the profitability of Swedish companies. With regard to the first two fiscal years, 2022 and 2023, when the taxonomy first came into force in 2022.

The authors collected secondary data from 131 Swedish companies covered by the taxonomy for fiscal years 2022 and 2023. The model used in the study was in the form of multivariate regressions according to the least squares method. The dependent variables consisted of the profitability key figures return on equity/total capital and Tobin's Q; a measure that assesses how a company is valued in the market. The independent variables consisted of the taxonomy's key figures in the three different economic activities: turnover, capital expenditures, and operating expenses. For control variables, the companies' debt ratio and turnover were used.

Initial regressions showed non-significant relationships between the taxonomic levels and profitability measures. Further regressions were established, where companies that could not report figures according to the taxonomy were excluded. There was a significant negative relationship for capital expenditures related to environmental activities and return on equity for 2023.

Despite this, the conclusion is that the taxonomy cannot be considered to have had a significant relationship with profitability for Swedish companies affected by the implementation's first two years. The authors develop suggestions for future research and state that the regulation's purpose and efficiency in contributing to a climate-neutral region by 2050 remain to be seen.