Home About Browse Search
Svenska


Pohlstrand, Linnéa and Segerström, Isabella, 2024. Hur påverkas bäverns dygnsaktivitet av mänsklig störning? : och är viltkamera med PIR-sensor ett bra verktyg för att undersöka detta?. First cycle, G2E. Uppsala: SLU, Dept. of Ecology

[img]
Preview
PDF
599kB

Abstract

Den eurasiska bävern (Castor fiber) är en art som främst är aktiv på natten, men har det alltid varit så? Mycket tyder på att den eurasiska bävern tidigare främst varit aktiv på dagen. Kan det vara mänsklig störning som påverkat bävern att utvecklas från dagaktiv art till nattaktiv art?
Syftet med denna studie är att med viltkamera som verktyg undersöka om mänsklig störning i nutid påverkar bäverns dygnsaktivitet. Detta genom att undersöka om dygnsaktiviteten hos bävrar skiljer sig åt beroende på grad och typ av mänsklig störning som dess hydda är utsatt för. Under studiens gång kunde vi uppmärksamma att de viltkameror som använts var opålitliga, vilket ledde oss till ännu en frågeställning, är viltkameror ett bra verktyg för att undersöka detta? I studien har tre viltkameror använts, samtliga av modellen Bolyguard 584G-T2 som är utrustade med PIR-sensorer. Viltkamerorna har under 30 dygn övervakat tre aktiva bäverhyddor som är utsatta för olika grad och typ av mänsklig störning.
Den initiala planen var att studera bävrarnas in- och utgång till och från hyddorna, för att sedan jämföra om den aktiva tiden skiljer sig mellan dem. Detta försök pågick i totalt 15 dagar och resulterade i totalt noll observationer, trots att bäver under denna period observerats vid samtliga hyddor på annat sätt än med viltkamera. Anledningen till att viltkameran missade att observera samtliga in- och utgångar från hyddan tros bero på PIR-sensorn, som i tidigare studier bevisats ha svårigheter att registrera vattentäckta kroppar då vattnet maskerar den varma kroppstemperaturen samt viltkamerans långa fördröjningstid från aktivitet till dess att bild tas.
Då försök 1 inte resulterade i någon data placerades istället äpplen ut dagligen i närhet till hyddorna och viltkameran flyttades. Resultatet för vilken tid som bävrarna var aktiva kunde inte heller fastställas i detta försök då resultaten var alltför spridda. Även i detta försök upplevdes viltkameran som opålitlig då äpplena vissa dygn var borta utan att kameran observerat vad som tagit dem. Totalt missade viltkameran att observera 33% av alla dygn äpplen försvann. Med tanke på att bävrarna ofta kom till äppelplatsen mer än en gång, tyder det på att felmarginalen sannolikt är högre än denna uppskattning.
Så är viltkameror med PIR-sensor ett bra verktyg vid vetenskapliga studier av bävers dygnsaktivitet? På grund av dess felmarginal bör viltkameror med PIR-sensor endast användas som verktyg vid vissa typer av vetenskapliga studier där missade observationer spelar mindre roll. Viltkameror med PIR-sensorer bör helt undvikas vid studier av semi-akvatiska djur så som bäver på grund av att dess blöta päls vilket ökar felmarginalen jämfört med landlevande torra arter. Mer forskning om viltkamerors felmarginal krävs och framförallt bör information om detta spridas och bli mer lättillgänglig, exempelvis genom att framföra detta i bruksanvisningen för att undvika feltolkning av resultat i vetenskapliga studier.

,

The Eurasian beaver (Castor fiber) is a species that is mainly active at night, but has it always been this way? There is much evidence that suggests the Eurasian beaver was previously much more active during the day than is currently observed today. Could it be that human disturbance influenced the beaver to evolve from a day-active species to a nocturnal species?
The purpose of this study was to use trap cameras as a tool to investigate whether different levels of human disturbance currently affect the beaver's daily activity: i.e. by examining whether the diurnal activity of beavers differed depending on the degree and type of human disturbance to which their den was exposed. However during the study, it became clear that the common trap cameras used were unreliable, which led us to formulate a second question: “are trap cameras a good tool to investigate beaver activity?” In the study, three trap cameras were used (Bolyguard 584G-T2 model), which are equipped with passive infra-red (PIR) sensors that are typically used in wildlife trap-camera studies. For 30 days, the trap cameras monitored three active beaver huts that were exposed to varying degrees and types of human disturbance.
The initial plan was to study the entry and exit of the beavers to and from their huts, then compare whether the active time differs between them. This first trial lasted for a total of 15 days and resulted in a total of 0 observations, even though beavers were observed at all huts during the study in other ways than with trap cameras. The reason why the game camera failed to observe all entrances and exits from the hut is believed to be due to the PIR sensor, which in previous studies has been proven to have difficulties in registering bodies covered in water as the water masks the warm body temperature, as well as the trap camera's long delay time from activity to when the image is taken.
As trial 1 did not result in any beaver recordings, apples were instead placed daily near their huts and the trap camera was moved closer to this attractive food source. The result for which time the beavers were active could also not be determined in this trial as the results were too scattered. Even in this experiment the trap camera was perceived as unreliable as the apples were sometimes taken without the camera recording any photos or capturing what took them. In total, the wildlife cameras failed to observe 33% of all days the apples disappeared. Given that the beavers often came to the apple site more than once, suggests that the camera failure rate is likely greater than this estimate.
Are trap cameras with a PIR sensor a good tool for scientific studies of beavers' daily activity? Due to its margin of error, PIR sensor wildlife cameras should only be used as tools in certain types of scientific studies where missed observations are less important. Trap cameras with PIR sensors should be avoided when studying semi-aquatic animals such as beavers because their wet fur likely increases the margin of error compared to terrestrial dry species. More research on the margin of error of trap cameras is required and above all, information about this should be disseminated and become more easily accessible, for example by highlighting this in the user manual to avoid misinterpretation of results in scientific studies.

Main title:Hur påverkas bäverns dygnsaktivitet av mänsklig störning?
Subtitle:och är viltkamera med PIR-sensor ett bra verktyg för att undersöka detta?
Authors:Pohlstrand, Linnéa and Segerström, Isabella
Supervisor:Hartman, Göran
Examiner:Low, Matthew
Series:UNSPECIFIED
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2024
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:NK001 Biology and Environmental Science - Bachelor's Programme, 180.0hp
Supervising department:(NL, NJ) > Dept. of Ecology
Keywords:bäver, Castor fiber, viltkamera, PIR-sensor, dygnsaktivitet
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-19996
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-19996
Language:Swedish
Deposited On:05 Jun 2024 07:00
Metadata Last Modified:14 Jun 2024 14:28

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics