Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Till grund för denna studie ligger vårt ohållbara sätt att bruka marken i dagens samhälle, där förlust av biologisk mångfald blivit konsekvensen, med tillhörande insikt om att det finns ett behov av insatser för att stärka arbetet med biologisk mångfald. Syftet var därför att utreda hur detta arbete kan uttrycka sig i den gröna samhällsplaneringen. I studien undersöktes hur konsulter på Sweco arbetar med biologisk mångfald i landskapsprojekt, varför syftet också innefattade att lyfta kvaliteter och potentiella utvecklingsmöjligheter i deras arbete med frågan. Metoden var en fallstudie, med en enkätundersökning som utgjorde grunden för datainsamling. Informationen analyserades med hjälp av såväl kvantitativa som kvalitativa forskningsmetoder.

Resultatet visade att respondenterna använder olika metoder i arbetet med biologisk mångfald, men att planering av åtgärder för att öka biologisk mångfald är det vanligaste arbetssättet. Ekosystemtjänster angavs som en relevant term av de flesta respondenterna, men det fanns en stor spridning i vilka termer som ansågs mest relevanta kopplade till biologisk mångfald i deras yrkesroll. Av totalt 32 termer valdes fler med koppling till det artspecifika perspektivet där habitatkvaliteter premieras, än termer kopplade till landskapsekologiskt perspektiv med funktionella habitatnätverk i fokus. Resultatet visade också att respondenterna upplever kunskapsbrist som en konflikt i arbetet med biologisk mångfald, men även brist på yta, otillräcklig ekonomi och bristande kommunikation mellan olika yrkesgrupper lyftes som problem.

Slutsatsen är att respondenternas arbete för biologisk mångfald innehar flertalet kvaliteter, där bredden av arbetssätt och variationen i val av relevanta termer tyder på en gemensam bred kunskap inom ämnet, vilket är viktigt för att främja biologisk mångfald på flera plan. Ett perspektiv som tål att lyftas mer är dock genetisk variation, vilket bara en av 21 respondenter angav som relevant. Detta perspektiv är viktigt att ha med sig som konsult vid växtval i landskapsprojekt, då genetisk mångfald är en förutsättning för en arts motståndskraft mot förändringar och i slutändan för att ett ekosystem ska uppnå hög resiliens. En annan slutsats är att ekosystemtjänster kan vara ett bra verktyg, men det är viktigt att kopplingen till biologisk mångfald tydliggörs, då relationen mellan de båda sällan är självklar. Att stärka kommunikationen mellan olika yrkesgrupper är också en viktig insats, eftersom samarbete mellan olika instanser är nödvändig för att genomföra storskaliga förbättringsåtgärder för biologisk mångfald. Ett exempel är att samarbeta med ekologer, som innehar värdefull fackkompetens för att öka kvaliteten på arbetet med biologisk mångfald.

This study lies on the foundation of our unsustainable way of using the land in today’s society, with decreased biodiversity as a consequence, and the insight that there is a need to develop and strengthen our work for biodiversity. The purpose was therefore to investigate how this work can be applied in green urban planning. The study object was employees of Sweco and their work with biodiversity in landscape projects, hence the aim was also to bring forth qualities and potential development in their work concerning the question. The method was a case study, including a survey for data collection. The information was analyzed with both quantitative and qualitative research methods.

The result showed that the respondents use different methods in their work with biodiversity, but that planning measures to increase biodiversity appears to be the most common method. Ecosystem services was specified as a relevant term for most respondents, but there was an extensive spread in which terms was considered the most relevant linked to biodiversity in their profession. Of a total of 32 terms, more were specified linked to the species perspective where habitat quality is promoted, than terms related to landscape ecology where focus lies on functional habitat networks. The result also showed that the respondents experience lack of knowledge as a conflict in their work with biodiversity, but also a lack of area, insufficient economy, and a lack of communication between professions were raised as problems.

The conclusion is that the respondents’ work for biodiversity holds several qualities, where the diversity in work methods and the variety in choice of relevant terms indicates rich corporate knowledge within the subject, which is important to sustain biodiversity in many fields. Nevertheless, a perspective that deserves more attention is genetic variation, which was only specified as relevant for one of the 21 respondents. This perspective is important to bear in mind when choosing plants for landscape projects, since genetic diversity is required for a species to resist disturbances in their environment, and ultimately for an ecosystem to preserve resilience. Another conclusion is that ecosystem services can be a great tool, though it is critical that the link to biodiversity is made clear since the relation between the two is rarely evident. Strengthening communication between different professions is also an important task since interdisciplinary work is crucial for large-scale improvement measures for biodiversity. One example is to collaborate with ecologists, who possess valuable knowledge for increased quality in the work for biodiversity.