Nilsson, Odd, 2024. Hur mår vi bra av en gågata? : faktorer som påverkar den mentala hälsan och upplevelsen bland stadens hårdgjorda miljöer, med gågatan i fokus. Second cycle, A2E. Alnarp: SLU, Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
|
PDF
29MB |
Abstract
De senaste 200 åren har städer blivit majoriteten av människans boendemiljö, både globalt och i Sverige. Att bo
i en stad idag innebär en ökad risk för både fysisk och mental ohälsa. Stadsplaneringen kan bidra till att minska
risken, genom att ta hänsyn till faktorer som bidrar till ett ökat välbefinnande i staden. Med gågatan som
exempel undersöker följande studie faktorerna som påverkar människans mentala välmående i staden. Genom
en litteraturstudie i samband med en observations- och enkätundersökning undersöks människors uppfattning av
stress, ljudbild, upplevd trygghet, allmänt mående och skönhet i olika miljöer i staden, med fokus på gågator.
Resultaten tyder på att faktorer som uppfattas vara bra för den mentala hälsan och efterfrågas hos gågator är en
ökad grönstruktur som träd och buskar, vacker arkitektur och markbeläggning, dekoration så som vimplar och
ljusslingor samt sociala miljöer som caféer, pubar och restauranger. Bilismen och trafik är en faktor man vill se
mindre av i städer och är den beståndsdel i stadsmiljön som mest negativt skapar både försämrad mental och
fysisk hälsa. Ett större antal människor på en plats skapar stress, medan en frånvaro av människor skapar en
otrygghet och även mörka platser upplevs som otrygga. Med en bra belysning kan platsen istället skapa ett
mentalt välmående och en ökad trygghet. Gågatan har som miljötyp och rumslighet möjlighet att skapa en
förbättrad mental hälsa bland städers invånare och kan, utöver rena grönstrukturer, påverka välmåendet i
stadsmiljöer positivt. Samtidigt krävs det en medvetenhet och ett aktivt arbete att skapa dessa gågator för
välmående.
Over the last 200 years, cities have become the main living environment for people, both globally and in
Sweden. Living in a city today can lead to an increased risk of both physical and mental health. Urban planning
can help to reduce the risk by considering factors that contribute to increased well-being within the city. Using
the pedestrian street as an example, the following study examines the factors that affect people’s mental
well-being in the city. Through a literature study combined with an observational study and a survey, people’s
perception of stress, soundscape, perceived safety, and beauty, as well as general well-being in different
environments in the city is investigated, with a focus on pedestrian streets. The results indicate that factors
perceived to be good for mental health are in demand among pedestrian streets is more green structures such as
trees and bushes, beautiful architecture and cobblestones, decoration such as pennants and light chains, as well
as social environments such as cafés, pubs and restaurants. Meanwhile cars and traffic in general is a factor that
the respondents want to see less of in cities and is the component of the urban environment that mostly
negatively affects mental and physical health. Having a large amount of people within a certain space and place
creates stress, while an absence of people creates a perceived lack of safety. Furthermore, darker places are
perceived as being unsafe. With good illumination, a location can instead create mental well-being and increased
perceived safety. As environment and spatiality, the pedestrian street can improve mental health among city
residents, in addition to green environments. At the same time, awareness and active work is required to create
pedestrian streets for well-being.
Main title: | Hur mår vi bra av en gågata? |
---|---|
Subtitle: | faktorer som påverkar den mentala hälsan och upplevelsen bland stadens hårdgjorda miljöer, med gågatan i fokus |
Authors: | Nilsson, Odd |
Supervisor: | Gyllin, Mats |
Examiner: | Jansson, Märit and Alfengård, Matilda |
Series: | UNSPECIFIED |
Volume/Sequential designation: | UNSPECIFIED |
Year of Publication: | 2024 |
Level and depth descriptor: | Second cycle, A2E |
Student's programme affiliation: | LY002 Landscape Architecture Programme, Alnarp 300 HEC |
Supervising department: | (LTJ, LTV) > Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) |
Keywords: | gågata, gågator, boende i staden, miljöpsykologi, mental hälsa, landskapsarkitektur, rumslighet, grönska, ljudbild, trafik, människor, stress |
URN:NBN: | urn:nbn:se:slu:epsilon-s-19780 |
Permanent URL: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-19780 |
Language: | Swedish |
Deposited On: | 18 Mar 2024 09:43 |
Metadata Last Modified: | 19 Mar 2024 02:01 |
Repository Staff Only: item control page