Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The demand for both biodiversity and recreational forests is increasing. Management methods under the umbrella term Close-to-Nature management, which aims to incorporate natural successional patterns and disturbances, is considered preferable to traditional forest management methods in terms of both recreational and ecological values (Wimberly et al. 2012). Within Close-to-Nature management, the Forest Development Types model provides a guide for developing suitable strategies of regional conditions(Larsen & Nielsen 2012a). This paper aims to apply the model in a peri-urban woodland environment surrounding a new housing development area in Hässleholm, Sweden. The findings demonstrate the strengths and limitations of using the FDTs for as a reference system when enhancing ecological values and long-term resilience in urban woodlands. While also highlighting the need for additional guidance within recreational forests on post-establishment management.
The insights gained from this research provide valuable guidance for policymakers, urban planners, and forest managers seeking to enhance the ecological values and long-term resilience of urban woodlands, ultimately contributing to the creation of more livable and sustainable cities.

Efterfrågan på både biologisk mångfald och rekreativa skogar ökar i takt med att medvetenheten om vikten av att bevara naturen och samtidigt tillhandahålla utrymme för människors rekreation växer.
Naturnära skogsbruk, som syftar till att inkludera naturliga successionsmönster och störningar, anses föredras framför traditionella förvaltningsmetoder för att framhäva både rekreativa och ekologiska värden (Wimberly et al. 2012). Inom naturnära skogsbruk skildrar modellen skogsutvecklingstyper en vägledning för att utveckla lämpliga skötselstrategier som tar hänsyn till regionala förhållanden (Larsen & Nielsen 2012a). Denna uppsats syftar till att tillämpa modellen för skogsutvecklingstyper, i en tätortsnära skog belägen i ett utvecklingsområde i Hässleholm, Sverige. Resultaten visar styrkor och begränsningar med att använda skogsutvecklingstyperna som ett referenssystem för att förbättra hållbara skogar med höga ekologiska värden. Samtidigt belyser uppsatsen behovet av ytterligare vägledning för rekreativa skogar i deras förvaltning efter etablering.
Insikterna som erhållits genom denna undersökning kan ge värdefull vägledning för beslutsfattare, stadsplanerare och skogsförvaltare som strävar efter att förbättra de ekologiska värdena och samtidigt öka återhämtningsförmågan hos tätortsnära skogar, vilket i slutändan bidrar till skapandet av mer levande och hållbara städer.