Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Hyggesfritt skogsbruk är något som mer och mer ses som ett intressant alternativ för skogsägare. Det diskuteras hyggesfritt skogsbruk i olika debattforum, på nyheter och i politiska sammanhang. Även hos de väletablerade skogsföretagen pågår diskussioner om hyggesfritt. Ofta kan de hyggesfria metoderna ses som en motpol till det traditionella trakthyggesbruket, som idag är Sveriges vanligaste form av brukande. Intresset från samhället och skogsägare verkar således vara växande och påtagligt, vilket gör det intressant att undersöka varför intresset ökat så markant för att bruka sin skog med hyggesfria metoder.

Syftet med denna studie är att undersöka vad som gör skogsägare intresserade av hyggesfritt skogsbruk. Detta för att bättre förstå varför en del skogsägare väljer dessa metoder framför det traditionella trakthyggesbruket.

Via företaget Plockhugget AB:s sociala medier Facebook och Instagram samt deras nyhetsbrev utfördes en enkätundersökning för insamling av fastighetsuppgifter, fastighetsägarnas åsikter kring hyggesfritt skogsbruk, deras viktigaste mål med skogen samt synpunkter kring företagets skogsbruksstandard. Utifrån de svarande på enkäten genomfördes tio semistrukturerade djupintervjuer. Respondenterna från intervjustudien delades in i dessa fyra grupper: Arv + Annat, Arv + Ekonomi, Förvärv + Annat och förvärv + Ekonomi.

Resultaten visar att skogsägare intresserar sig för hyggesfritt skogsbruk för att det stärker känslan av äganderätten och medför ett skogsbruk där kalhyggen undviks och ersätts med en större potential för kvalitetsvirke. När dessa personer vistas i sin skog tänker de på ägarskap och att bedriva sin skog med egen vilja inom lagens ramar. Gällande den skogliga självverksamheten varierade gruppen Arv + Annat mest på mängden utfört arbete. Alltifrån att utföra avverkningar, gallringar samt mindre skogsvårdsåtgärder till att inte utföra några åtgärder alls. Något som nämns från personerna som gruppen Förvärv + Ekonomi samt de båda grupperna inom Arv är att den bristande kunskapen hos maskinförarna för hyggesfritt innebär mer eget arbete för skogsägaren.

Enkäten visar en gemensam trend hos män och kvinnor att de viktigaste målen med skogen hos dessa skogsägare är dels att få en vacker och trevlig skogsmiljö att vistas i och dels att få en god ekonomisk avkastning. För skogsägarna som svarade på enkäten framhäver hyggesfritt skogsbruk de värden som är viktiga för dem. Skillnaden mellan könen är att kvinnor i den här studien ansåg det som viktigare att förvalta arv medan männen värderar jakten och jaktarrendena högre.

Slutligen visar studien att dessa personer tror att framtiden för hyggesfritt hänger på skogsindustrierna och skogsbolagens vilja att satsa på timmerkvalité istället för billig råvara till enbart framställning av pappersmassa eller bioenergi.

The interest in non-clearcut forestry is increasingly viewed as an appealing alternative for forest owners. Non-clearcut forestry is discussed in different debate forums, news, and in political contexts. Even well-established forestry companies engage in discussions about this approach, often seen as a counterpoint to the conventional clearcutting, which is currently the most common form of forestry in Sweden. The growing and tangible interest from society and forest owners makes it intriguing to investigate why the interest has increased significantly in practicing non-clearcut forestry.

The purpose of this study is to examine what motivates forest owners to be interested in non-clearcut forestry. This is done to better understand why some forest owners choose these methods over traditional clearcutting.

Through the company Plockhugget AB's social media platforms Facebook and Instagram, as well as their newsletter, a survey was conducted to collect property information, gather opinions on non-clearcut forestry, their primary goals with the forest, and gather feedback on the company's forestry standards. Based on the respondents to the survey, ten semi-structured in-depth interviews were conducted. The respondents of the interviews were divided into these four groups, Inheritance + Other, Inheritance + Economy, Acquisition + Other and Acquisition + Economy.

The results indicate that forest owners are interested in non-clearcut forestry because it strengthens the sense of property rights and promotes a form of forestry that avoids clearcuts, replacing them with a greater potential for high-quality timber. When these individuals are in their forests, they think about ownership and conducting forestry according to their own will within legal boundaries. Regarding forestry activities, the group Inheritance + Other varied the most in the amount of work performed. Ranging from conducting harvests, thinnings, and minor forestry measures to not do any practices at all. Something mentioned by individuals in the Acquisition + Economy group and both groups within Inheritance is that the lack of knowledge among machine operators for non-clearcut forestry results in more work for the forest owner. Something mentioned by individuals in the Acquisition + Economy group and both groups within Acquisition is that the lack of knowledge among machine operators for non-clearcut forestry results in more work for the forest owner.

The survey reveals a common trend among men and women that the forest owners' primary goals are to create a beautiful and pleasant forest environment and to achieve good economic returns. Non-clearcut forestry, for those who responded to the survey, emphasizes the values that are important to them. The difference between genders is that, in this study, women consider it more important to manage heritage, while men value hunting and hunting leases more.

Finally, the study shows that these individuals believe the future of non-clearcut forestry depends on the willingness of the forestry industry and forest companies to emphasize timber quality over only cheap raw materials for production of pulpwood or bioenergy.