Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Röjningsbehovet på Åland är stort och andelen eftersatta ungskogar ökar för varje år. Det ekonomiska utfallet i förstagallringar är väldigt dåligt och i många fall obetydlig, vilket gör att intresset för att röja är litet. Det leder många gånger till att ungskogarna röjs för sent och ibland uteblir röjningen helt. Genom att undersöka hur det går att förbättra lönsamheten för de åländska skogsägarna i förstagallringar är förhoppningen att öka intresset att sköta sina ungskogar, röja i tid och därmed öka röjningsarealerna på sikt.

Syftet med studien var att försöka hitta ett samband mellan olika förstagallringar och olika ekonomiska utfall. I rapporten undersöktes varför vissa gallringar ger ett bättre ekonomiskt utfall än andra för att på så vis hitta orsaker och åtgärder för att förbättra lönsamheten för den åländska skogsägaren. Även sambandet med tidpunkten för skogsvården i de olika bestånden undersöktes.

I studien valdes det ut fem förstagallringar med ett bättre ekonomiskt utfall och dessa jämfördes med fem förstagallringar med ett sämre ekonomiskt utfall. Sedan gjordes mätningar i fält på alla tio figurer. På varje figur gjordes mätningar på tio slumpmässigt utvalda provytor. Mätningar av grundyta, höjd, ålder, stamantal före och efter gallring gjordes. Detta sammanställdes i en tabell för varje figur. Sedan sammanställdes skördarrapporten för varje figur för att ta reda på den totala medelstamvolymen samt medelstamvolymen för varje sortiment. Även röjningshistoriken togs fram för varje figur så långt det fanns uppgifter på det.

Resultatet visade att gallringarna med ett bättre ekonomiskt utfall hade ett lägre stamantal per hektar före den första gallringen, vilket hade medfört en bättre tillväxt på de kvarvarande stammarna som resulterat i en bättre medelstam totalt. Tack vare en högre medelstam har avverkningskostanden blivit lägre och gallringen har blivit mer lönsam. Gallringarna med ett sämre ekonomiskt utfall hade ett högre stamantal per hektar och krävde dessutom en röjning före den första gallringen. Det visar på att de tidigare röjningarna gjorts för svagt.

Resultatet visar också att gallringarna med ett sämre ekonomiskt utfall i några fall har gjorts för tidigt. Bättre hade varit att göra en sista hård röjning för att sedan vänta några år för att få upp medelstammen och samtidigt det ekonomiska utfallet.

Tidpunkten samt styrkan i röjningen är båda mycket viktiga. Framför allt gäller detta röjningsstyrkan på trädslagen gran och björk som i mätningarna visade sig ha en betydligt lägre medelstam än trädslaget tall. Tallen kan fortfarande växa bra fastän den står tätt, medan björken behöver betydligt mer utrymme för att växa bra. Undertryckt gran verkar många gånger sparas i hopp om att det ska bli en huvudstam men påverkar sedan resultatet i gallringen negativt.

Slutsatsen av studien är att man bör ha ett stamantal mellan 1600 och 1800 stammar per hektar efter sista röjningen som målsättning. Gallringen skall heller inte göras för tidigt utan i stället bör en hård sista röjning göras för att sedan vänta i några år innan förstagallringen genomförs.

De låga virkespriserna är även en stor bidragande faktor till den dåliga lönsamheten i förstagallringar och skogsbruket över lag på Åland.

The need of clearance on Åland are significant and the proportion of negleted young forests is increasing every year. The economic outcome of first thinning is very low, often negligible, witch results in a low interest in clearing. This often leads to young forests being left neglected and sometimes the clearing is entirely skipped. By investigating how profitability for Åland´s forest owner in first thinning can be improved, the hope is to increase the interest in managing their young forests, clearing them on time, and ultimately expanding the clearing areas in the long run.

The purpuse of the study is to attempt to find a connection between various first thinning with different economic outcomes. The report examined wht some thinnings yield a better economic outcome than others, identify causes and measures to enhance profitability for Åland´s forest owners. The study also explored the correlation with the timing of the clearance it the different stands.

The study selected five first thinnings with better economic outcome and compared them with five first thinnings with a poorer economic outcome. Field measurements were then conducted on all ten plots. Ten randomly selected sample plots were assessed on each stand, with measurments such as basal area, height, age and stem count before and after thinning. This data was complied into a table for each stand. The harvesting report for each stand was also compiled to determine the total stem volume and the mean stem volume for each assortment. The history of clearings was also collected for each stand, to the extent that data was available.

The results indicated that the thinnings with better economic outcome had a lower amount of stems per hectar before the first thinning, resulting is better growth and a higher mean stem during the first thinning. This higher mean stem led to lower harvesting costs and increased profitability. The thinning with poorer economic outcome had a higher amount of stems per hectar and required a pre-clearance before thinning. This suggests that the precious clearance had been too light.

The reults also showed that in some cases, the thinning with poorer economic outcome had been carried out too early. It would have been better to preform a final heavy thinning and wait for a few years to increase the mean stem and improve the economic outcome.

The timing and strength of thinning are crucial, especially for tree species spruce and birch, which had significantly lower mean stems compared to pine. Pine can still grow well when densely spaced, while birch needs more space to thrive. Suppressed spruce is often saved in the hope of becoming a main stem, but it can negatively affect the results during thinning.

The study´s conclusion is to set goal after the final clearance to have a amount of stems between 1600-1800 stems per hectare. Thinning should not be done too early, and instead, a final heavy clearance should be carried out, followed by waiting a few years before the first thinning.

Low timber prices are also a major contributing factor to the poor profitability in first thinning and forestry in general on Åland.