Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Människan har ett grundbehov av natur och miljö för vårt välmående vilket resulterat i exempelvis rehabiliteringsträdgårdar och arbete för en bättre
utomhusmiljö med fokus på återhämtning. En plats som förespråkas som rum för återhämtning är naturreservat då de är en viktig arena för friluftsliv och
rekreation. I det här arbetet, Rum för återhämtning, vandrar texten genom miljöpsykologiska teorier och naturreservat för att undersöka olika rekreativa
faktorer som kan vara till gagn för landskapsarkitekter i framtida utformningar av naturreservat. Syftet med uppsatsen är att kvalitativt undersöka hur
landskapsarkitekter kan ta hjälp av analysverktyg som rekreativa faktorer för att stärka en framtida utformning av naturreservat i största allmänhet.
Att som landskapsarkitekter fördjupa dessa kunskaper för att miljön vi gestaltar ska kunna bidra till rekreation och på sikt främja folkhälsan.
Genom platsbesök och promenader i naturreservaten Hammarskog och Kronparken i Uppsala Län undersöks de rekreativa faktorerna som återfinns i
miljöpsykologisk forskning. Vad rekreativa faktorer är och huruvida det går att identifiera dem i naturreservaten Hammarskog och Kronparken blir till underlag för analys och diskussion. Med förståelse för miljön omkring oss, natur, hälsa, friluftsliv och rekreation kan vi expandera våra kunskaper i strävan att förbättra folkhälsan med hjälp av återhämtande rum. Arbetet visar att med hjälp av analysverktygen som tagits fram i denna uppsats så kan landskapsarkitekter närma sig att identifiera rum för återhämtning i naturreservat och med den kunskapen främja folkhälsan.

Humans have a basic need for the nature and environment for our well-being which has resulted for example in rehabilitation gardens and the work for a better outdoor environment targeting recovery. Nature reserves are advocated as an arena for outdoor life and recreation. In this thesis, Rooms for Restoration, walks you through environmental psychological theories and nature reserves for exploring recreative factors that may be of use for landscape architects in future
designs of nature reserves. The purpose with this thesis is to examine qualitatively how the use of restorative factors and analyses can contribute to future
designs of nature reserves in general and with a deepen knowledge promote public health. With field studies in the nature reserves Hammarskog and
Kronparken in Uppsala county, Sweden, the recreative factors of environmental psychology studies is examined. What the recreative factors are and how they are discovered in nature reserves Hammarskog and Kronparken will be the support ground for analyse and discussion. By understanding the surrounding
environment, nature, health, outdoor life and recreation we are able to expand our knowledge in promoting public health with the help of rooms of restoration. This thesis shows that with the tools of analyse presented in this work landscape architect can approach the identification of rooms for restoration in nature reserves and with that knowledge improve the health of the people