Epsilon Archive for Student Projects

This is the latest version of this item.

Abstract

Befolkningen ökar och städer blir tätare. Detta skapar ett behov av att utöka matproduktionen och stärka livsmedelsförsörjningen i staden, samt bygga upp platser för mental hälsa och social interaktion. Ett möjligt sätt att göra detta är genom att börja stadsodla. I en stad finns mycket outnyttjad yta, som inte har någon funktion och den kan med fördel odlas på.
Denna undersökning går ut på att pröva Torontomodellen, ett verktyg framtaget i Toronto för att ge stöd i beslutfattandet kring undersökningar av urban mark för potentiell stadsodling. Detta kommer att göras med hjälp av en analys i en av Malmös före detta industriområden, Hamnparken i Nyhamnen. Frågan är om platsen kan fungera som potentiell yta för användningsområdet stadsodling. Torontomodellen fokuserar på att undersöka föroreningarna i marken och det görs genom att historiskt granska platsen samt ta ut markprover för kemiska analyser. Genom att följa modellens fyra steg kan man se om platsen är möjlig för odling eller ej.
Torontomodellen delas upp i en historiesökning, samt en markanalys, som i detta fall gav olika resultat. Efter den första delen klassades platsen som hög risk för förekomst av föroreningar och var därmed inte optimal för odling. Markanalysen gav däremot resultatet att platsen klassas som medium risk. Detta ger platsen en chans att fungera som odlingsplats om man tillämpar jordförbättringar. Denna omvärdering uppmärksammades endast för att Torontomodellen prövades i denna undersökning. Det mest oroande från resultatet var däremot halten av bly, vilket kräver vidare undersökning och åtgärder för att en säker stadsodling ska kunna genomföras. Förslag på möjliga åtgärder som kan tillämpas är fytoremediering samt upphöjda bäddar. Torontomodellen är en bra grundmodell för syftet, men behöver uppdateras för att effektivt och säkert kunna användas under svenska förhållande.

The population is increasing, and cities are becoming denser. This creates a need to expand food production and strengthen food security in the cities, as well as providing spaces for mental health and social interaction. Urban agriculture can be one viable way to solve this. In a city, there are usually surfaces that has no function, and they are perfect for, among other things, urban agriculture.
The purpose of this study is to examine the Toronto model, a decision support tool developed in Toronto, Canada to give support in the decision making regarding the assessment of soil for urban gardening. The Toronto model will form the basis for the method of this text and the analysis will take place in one of Malmö’s former industrial areas, Hamnparken in Nyhamnen. The question is if the chosen area is feasible as a potential urban garden. The focus of the Toronto model is to assess possible contamination in the soil. This is done through historical research of the site combined with soil testing. Following the four steps of the model will result in an evaluation of the site and its possibility for urban gardening.
The Toronto model consists of two parts, the historical research of the site and the soil analysis. After the first part, the site was classified as high risk for the presence of contaminants and thus not optimal for cultivation. However, the soil analysis gave the result that the site classifies as medium risk. This re-evaluation was only noticed because the model was examined in this study. This gives the site a chance to function as a cultivation site if soil improvements are applied. The highest concern from the result was the lead content, which requires further investigation and measures for safe urban agriculture to be implemented. Suggestions of possible measures that can be applied is phytoremediation as well as raised garden beds. The Toronto model is a good basic model for the purpose but needs to be updated to be used effectively and safely in Sweden.