Eriksson Lantz, Rasmus, 2023. Kyrkogårdarnas gröna kulturarv i den hållbara stadsutvecklingen. Second cycle, A2E. Alnarp: SLU, Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
|
PDF
934kB |
Abstract
Grundat på litteratur och intervjuer dras slutsatsen att en förändring måste ske om vi ska säkerställa kyrkogårdars gröna kulturarvs kulturhistoriska uttryck för
framtida generationer. Detta då det finns tillvägagångssätt för att möta de problem och hot som detta står inför. Vad som gör detta ännu viktigare är att kyrkogårdarna också spelar en viktig roll i stadslandskapet för de människor som lever i städerna och att det finns en efterfrågan på ytor för rekreation i städer då mängden grönytor minskar. Kyrkogårdarna utgör i detta fall viktiga resurser för samhället då de bortsett från att ha funktionen som begravningsplats bidrar med ekosystemtjänster och kan nyttjas på många sätt, något som kunnat fastlås inte
minst under arbetets intervjuer men också efter att granskat litteratur.
Dock visar både intervjuer och litteratur på problematik dels då kyrkogårdarnas gröna kulturarv står inför flera utmaningar och hot, dels att kyrkogårdars faktiska
möjligheter till utveckling ibland bromsas på grund utav att de går under Kulturmiljölagen och ofta generellt biotopskydd enligt 7 kapitlet 11§ Miljöbalken. Dessa har visat sig ibland utgöra hinder för eventuella förändringar så som byte av växtmaterial till något annat trots att det som används antingen angrips av skadegörare eller sjukdomar. Det går att söka dispens hos Länsstyrelsen då myndigheten har ansvaret för att handlägga ärenden gällande generellt skyddade
biotopskydd samt tillståndsärenden enligt Kulturmiljölagen. Förutsatt att det finns goda argument kan byte av växtmaterial får ske, men att det då väljs ett material
som liknar det tidigare så uttrycket förblir detsamma. Att systemet är uppbyggt på detta sätt är i sig problematiskt då det bromsar upp arbetet med att föra kyrkogårdarnas gröna kulturarv in i framtiden och på så viss också säkerställa
dess kulturhistoriska uttryck genom en bredare användning av växtmaterial och sin tur en bättre resiliens.
Based on literature and interviews, it is concluded that a change must take place if we are to ensure the cultural and historical expression of cemeteries' green cultural heritage for future generations. This since there are challenges and threats to face. What makes this even more important is that cemeteries also play an important role in the urban landscape for the people who live in cities and that
there is a demand for spaces for recreation in cities as the amount of green space decreases. In this case, the cemeteries constitute important resources for society
as, apart from having the function as a burial place, they contribute ecosystem services and can be used in many ways, something that was able to be determined not least during the work's interviews but also after reviewing the literature.
However, both interviews and literature show problems, partly because the green cultural heritage of cemeteries faces several challenges and threats, partly because
cemeteries actual opportunities for development are sometimes slowed down since they are subject to the Cultural Environment Act and often general biotope protection according to chapter 7, § 11 of the Environmental Code. These have sometimes shown to be obstacles to possible changes such as changing plant material to something else, even though what is used is either attacked by pests or
diseases. It is possible to apply for a dispensation from the County Administrative Board, as the authority is responsible for handling matters concerning generally
protected biotope protection and permit matters according to the Cultural Environment Act. Provided that there are good arguments, a change of plant material may take place, but then a material similar to the previous one is chosen
so the expression remains the same. That the system is structured in this way is in itself problematic as it slows down the work of bringing the green cultural
heritage of the cemeteries into the future and to a certain extent also ensuring its cultural-historical expression through a wider use of plant material and in turn a
better resilience.
Main title: | Kyrkogårdarnas gröna kulturarv i den hållbara stadsutvecklingen |
---|---|
Authors: | Eriksson Lantz, Rasmus |
Supervisor: | Peterson, Anna |
Examiner: | Klintborg Ahlklo, Åsa and Sarlöv-Herlin, Ingrid |
Series: | UNSPECIFIED |
Volume/Sequential designation: | UNSPECIFIED |
Year of Publication: | 2023 |
Level and depth descriptor: | Second cycle, A2E |
Student's programme affiliation: | LM004 Sustainable Urban Management - Master Programme 120 HEC |
Supervising department: | (LTJ, LTV) > Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) |
Keywords: | grönt kulturarv, lagstiftning, skadegörare, sjukdomar, rekreation |
URN:NBN: | urn:nbn:se:slu:epsilon-s-19645 |
Permanent URL: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-19645 |
Language: | Swedish |
Deposited On: | 09 Jan 2024 08:25 |
Metadata Last Modified: | 10 Jan 2024 02:01 |
Repository Staff Only: item control page