Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Sverige består idag av 1,7 miljoner hektar produktiv torvmark. Tall på torvmark finns utspritt i hela landet och växer oftast på lågproducerande torvmarker, där gränsen mellan produktiv torvmark och impediment kan vara svår att dra. Anledningen till att torvmarker lämnats orörda är på grund av svårigheter med drivning och att det ofta anses att det ej finns lönsamhet i att bruka dessa bestånd. Detta har skapat orörda bestånd som över tid möjligtvis skapat höga naturvärden, som kan avsättas i naturvårdande syfte eller på grund av minst brukandevärde. Tack vare äganderätten har skogsägaren ensamrätt till att själv bestämma vad som ska göras på dennes mark, inom lagar och regler, utan att behöva känna sig otrygg. Syftet med studien var att öka förståelsen om lågproduktiva torvmarker och vilka potentialer och möjligheter de innebär för den enskilda markägaren. Målet med studien var att ta fram ett beslutsunderlag vid beslutstagande av åtgärd på de lågproduktiva torvmarkerna. I studien redovisas den tidigare litteratur som beskriver vilka skötselmetoder och rådgivning som ges för lågproducerande torvmarker idag. Utifrån den tidigare litteraturen gjordes konsekvensanalyser av de olika skötselförslagen på uppställda villkor i Heureka PlanVis, där skötselalternativen optimerades med avseende på högst nuvärde. Resultatet visade att alla testade skötselalternativ blev föreslagna på minst en av de totalt 544 provytorna från Riksskogstaxeringens data. Trakthyggesbruket hade högst nuvärde/ha och dominerade på vegetationstypen lingon medan skötselalternativet hård blädning dominerade på resterande vegetationstyper, dock med ett lägre nuvärde/ha. I och med att tidigare litteratur anger att skogsbruk på torvmarker bör skötas med hyggesfria metoder, faller trakthyggesbruket bort och skötselalternativet hård gallring tar plats istället. På lingontyp bör hård gallring utföras för maximal lönsamhet och på resterande vegetationstyper bör hård blädning appliceras vid ca 100m3sk/ha vid första åtgärd för högst lönsamhet. Bärigheten och antal ingrepp bör tas i beaktning innan beslutstagande av åtgärd. Hård gallring kan även utföras med mindre antal ingrepp om skogsägaren låter bestånden stå till en volym på minst 170m3sk/ha. Naturvårdspotentialen är varierande, men det finns tendenser till att naturvärden finns och en utförlig naturvärdesbedömning bör göras innan beslutstagande. I slutändan handlar allt om skogsägaren som tar beslut om vad som ska göras utifrån dennes mål och detta arbete ger dem en vägledning till ett beslutstagande om vilken skötsel som kan användas. Utifrån studien kan slutsatser dras att det inte finns några rätt eller fel vad gäller valet av skötselalternativ på lågproducerande torvmarker. Resultatet av studie belyser lönsamheten och den potentiella naturvården för varje enskild skötsel och vegetationstyp.

Sweden today consists of 1.7 million hectares of productive peatland. Pine on peatland is spread throughout the country and usually grows on low productive peatlands, where the line between productive peatland and impediment often is difficult to draw. These peatlands have usually been left untouched due to difficulties with management and the fact that it is often considerable non profitability in manage these stands. This has created untouched stands which in time possibly created high nature values, which can be set aside for nature conservation purposes or because of least value of being managed. Thanks to the right of ownership, the forest owner has the right to decide for himself what should be done in the forest, within laws and regulations, without having to feel insecure. The purpose of the study was to increase the understanding of low productive peatlands and what potentials and opportunities they mean for a forest owner, where the goal was to produce a decision-making basis when choosing a management system on the low productive peatlands. The study presents the previous literature that describes which management methods are given for low productive peatlands today. Based on the previous literature, consequence analyzes were made of the various management systems on set terms in Heureka PlanVis, where the management alternatives were optimized regarding the highest net present value. The result showed that all tested management alternatives were proposed on at least one of the 544 sample areas from the Swedish National Forest Inventory´s data. The clear-cut forestry had the highest net present value/ha and dominated the vegetation type lingonberry, while the management alternative hard selection forestry dominated the remaining vegetation types, with a lower present value/ha. As previous literature indicates that forestry on peatlands should be managed with continuous cover forestry, clear-cut forestry is removed and the management system hard thinning takes its place. On lingonberry type, hard thinning should be used for maximum profitability and on the remaining vegetation types, hard selection forestry should be applied at approx. 100m3sk/ha at the first measure for highest profitability. Hard thinning can be applied with fewer operations if the forest owner allows the stands to reach a volume of at least 170m3sk/ha. The carrying capacity and number of operations should be considered before deciding management system. The nature value potential varies, but there are tendencies for nature values to exist and a nature value inventory should be made before decision making. In the end, it's all about the forest owner who makes decisions about what to do based on their goals and this work gives them a guide to deciding about what management can be used. The conclusion is that there is no right or wrong, this study only highlights the profitability and nature conservation potential of each individual management.