Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Idag lever nästan 90% av Sveriges befolkning sina liv i urbana miljöer. Eftersom expansionen i många städer blivit begränsad riktas i stället blickarna mot den täta staden som lösning på problemet. Men med förtätning följer också många utmaningar. En utmaning ligger i att förtäta staden på rätt sätt så att många olika funktioner kan samsas om samma yta utan att norpa av våra värdefulla grönmiljöer. Samtidigt talar forskare om att vi förflyttat oss in i en ny geologisk epok; "Antropocen". Grundat i hur människans leverne påverkat och påverkar ekosystem och klimat i så pass stor omfattning att konsekvenserna är oundvikliga. En konsekvens är minskad biodiversitet, vilket märks tydligt i den urbana miljön. Med ett intresse för innovation och taktisk urbanism formades en idé som skulle komma att styra detta arbete. Idéen rörde parklet design (små tillfälliga eller semipermanenta fickparker placerade på en (12 m2 ) eller flera parkeringsrutor) och utforskandet kring huruvida man skulle kunna implementera design för biologisk mångfald som ett komplement till deras nuvarande vanliga funktioner. Där av formades arbetets huvudfrågeställning, samt två delfrågor;
"Vilka utmaningar och möjligheter finns med att skapa innovativa parklets som utöver sina vanliga funktioner även främjar biodiversitet i urban miljö?
Delfrågor: "är det över huvud taget möjligt att främja biodiversitet med parklets på en eller flera parkeringsrutor?", samt "finns det andra funktioner att arbeta med som indirekt kan gynna biodiversitet i det långa loppet?"
En litteratur- och intervjustudie fördjupade kunskaperna inom följande ämnen: SPUGS (Small Public Urban Green Spaces), svenska riktlinjer för parklet design, The Parklet Manual, taktisk urbanism, ekosystemtjänster, urban ekologi, samt biodiversitetsfrämjande design.
En sammanställning av utmaningar och möjligheter gav svar på arbetets frågeställningar. Så som den urbana miljön ser ut idag (ett väldigt hårdgjort och fragmenterat landskap), samt av anledningar kopplade till brister i parkletens ekologiska kvaliteter kan parkleten enbart stödja biologisk mångfald i begränsad omfattning. Men trots att parkletmodellen inte är den mest lönsamma metoden att främja biodiversitet på, upptäcktes även andra möjligheter som i det långa loppet skulle kunna göra skillnad för den urbana biologiska mångfalden.
Genom att fokusera på naturpedagogik skulle gröna parklets kunna designas för att synliggöra värdet av urban natur, samtidigt som de fungerar som offentligt utrymme. Naturpedagogik kan implementeras på många olika sätt. Ett ämne som upprepade gånger nämnts i litteraturen gäller de flygande barriärståliga generalister som redan kan hantera den urbana miljön. Många av dessa är viktiga pollinatörer som både får vårt samhälle och vårt ekosystem att gå runt. Genom att, på ett pedagogiskt sätt, exempelvis designa parklets för pollinatörer skulle människor kunna få upp ögonen för gatans framtida gröna potential. Fler gröna gator kan leda till fler kvalitativa habitat med bättre konnektivitet där emellan och färre barriärer. Först då kommer biodiversiteten i större omfattning kunna öka i våra städer. Biodiversitetsfrämjande parklet-design bör därför handla om att både fokusera på kortsiktig och långsiktig förändring, i liten och stor skala, och att alltid vara medveten om vad ens design har för brister.
För att ytterligare studera hur teorin kring de möjligheter som framkommit i litteraturstudien förhåller sig mer praktiskt, samt exemplifiera hur gröna parklet-projekt faktiskt skulle kunna se ut och utformas, genomfördes även ett gestaltningsförslag. "Pollineringsparklets" som projektet kom att kallas består av två exempel på parklets med fokus på pollinatörerna vildbin, respektive fjärilar. Av litteraturstudien framkom att semipermanenta parklets är att föredra, samt att det krävs en yta på minst två parkeringsrutor (25 m2 ) för att projektet ska vara hållbart, vilket har applicerats på båda parklets. I förslagen undersöks hur naturpedagogik kan inkluderas i vår närmiljö på ett nytt och spännande sätt i hopp om att ge gatan, människan och vårt ekosystem en grönare framtid.

Increasing population rates, densification of our cities and our unsustainable way of living, keeps putting pressure on our ecosystems leading to inevitable consequences like for instance biodiversity loss. This is especially the case in environments where the urban matrix interferes with important ecological processes such as connectivity, pollination, food resources, qualitative green structures etc. With a passion for innovation and tactical urbanism an idea was formed regarding parklet design (Parklets = temporary or semi permanent pocket parks placed on top of one (12 m2 ) or more parking lots). Noticing that not many of them were inspired to promote biodiversity, I wanted to investigate the possibilities of implementing it in parklet design in addition to their existing social structures. This forms the main question of the study, along with two subquestions.
What challenges and opportunities are there in creating innovative parklets that, in addition to its common functions, also promote urban biodiversity?
Sub-questions: Is it even possible to implement biodiversity in 12 m2 parklets? Also, are there any other ecological functions that could be implemented in relation to biodiversity?
To be able to answer these questions, a literature- and interview study was made increasing the knowledge about these following subjects; SPUGS (Small Public Urban Green Spaces), Swedish guidelines for parklet design, "The Parklet Manual", tactical urbanism, ecosystem services, urban ecology and design for biodiversity.
From this knowledge a compilation of challenges and opportunities was created. It became very clear that, because of the way our cities are built today (A fragmented urban matrix of hard surfaces), along with lacks in qualitative ecological functions, parklets can only support biodiversity until a certain extent. But, although parklets are not the most efficient metod in promoting biodiversity other possibilities were found in the litterature studies that could even benefit urban biodiversity in the long run.
By focusing on outdoor and environmental learning, green parklets could be designed to educate people about the importance of urban nature and at the same time function as green public spaces. This could be implemented in many ways. One recurring topic in the literature study concerns the flying habitat generalists that are already handling the urban matrix. Some of them are very important pollinators, that are vital for both our society and our ecosystem. Pollination is also a topic that is easy to grasp and fun to study. Including environmental learning in parklet design could make people see the potential of greener streets, increasing the demand leading to further development. Only when the urban matrix has gone green, with more qualitative habitats and connectivity in between, can biodiversity increase in our cities. In parklet design promoting biodiversity it´s therefore important to always have the shortterm and long-term perspective in mind, as well as working with different scales and being aware of the deficiencies of your design.
To further study how the theory of the the possibilities that emerged in the literature study relates to practice, as well as exemplifying how green parklets could actually be designed, a design proposal was made. The proposal called "Pollination Parklets” introduces two parklets based on two of the most important pollinator groups, wild bees and butterflies. The litterature study showed that semi-permanent parklets is to prefere, as well as using at least two parking lots (25 m2) in the design to initiate sustainability. This has been applied to both parklet proposals. The Pollination parklets are investigating how environmental learning could be introduced to people’s local environments in a new and interesting way. This by showing them the importance of our pollinators, hoping to give the streets, the people and our ecosystem a brighter and greener future.