Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Förestående arbete har syftat till att utforska hur landskapsarkitekten kan
arbeta med platsers tidsdjup och historiska kontext utifrån sin gestaltande
roll. Grunden för arbetet är tesen att platsers historik kan utgöra en
resurs och resultera i mer välgrundade utvecklingsförslag. Om förmågan
att utläsa platsens tidsdjup istället brister riskerar element som fyller en
värdefull roll som historieberättare och bidrar till platsens karaktär att
försvinna.
I arbetets första del Att arbeta med en plats tidsdjup - utforskande
av metoder utifrån landskapsarkitektens gestaltande roll utforskas hur
landskapsarkitektens arbetsprocess skulle kunna se ut i arbetet med en
miljös historiska tidsdjup för att nyttja informationen i utvecklingen av
platsen. Arbetsprocessens fyra delar är inspirerad av vedertagna modeller
som modifierats med utgångspunkt i hur varje moment bäst skulle
kunna bistå landskapsarkitekten i sin gestaltande roll. Målet har varit att
få fram en så pass enkel arbetsprocess att den kan utgöra en naturlig
del av arkitektens gestaltningsarbete, och fokus har legat på processens
tillämpbarhet.
De två första momenten handlar om insamlande av information
om platsen genom historisk dokumentation och nulägesbeskrivning
vilken främst baseras på fältinventeringar. Det tredje momentet handlar
om att analysera och värdera framtagen information för att identifiera
om anläggningen innehar några kulturhistoriska värden. Analysresultatet
används sedan i processens fjärde och sista moment - att formulera
utvecklingsförslag för platsen.
Som en metod för att få fram arbetsprocessen testades den
kontinuerligt genom att appliceras i arbetets fallstudie som presenteras
i del 2 - Fallstudie Björnsnäs. Studieplatsen Björnsnäs är ett säteri beläget
utanför Norrköping i Östergötland. Fokus har legat på parkmiljön kring
mangårdsbyggnaden från mitten av 1800-talet men även godslandskapet
i sin helhet har berörts eftersom det även bedöms relevant att
diskutera tidsdjupet i storskaliga landskap. I fallet med Björnsnäs utgör
godslandskapet en viktig kontext för parken och mangården.
Säteriet i sig har en rik kulturhistoria som sträcker sig tillbaka
till åtminstone 1500-talet, och har även en personhistoriskt intressant
bakgrund kopplat till trädgårdspersonligheten Rudolf Abelin liksom
arkitekterna Isak Gustaf Clason och Agi Lindegren. Parken är idag mycket
förenklad men den framtagna arbetsprocessen möjliggjorde utläsandet av
element med historisk koppling som annars varit svåra att identifiera för
någon som är oerfaren i uppgiften.
En god kännedom om den plats som ska omgestaltas är viktigt
generellt för att kunna ta fram välförankrade utvecklingsförslag, och
en av slutsatserna från studien är att ett nyttjande av en miljös historik
som underlag för en plats fortsatta utveckling kan bidra till ytterligare
en dimension i utvecklingsförslaget. Detta kan bidra till miljöer med en
tydligare kontinuitet och en inbyggd kulturhistorisk pedagogik.
Den framtagna arbetsprocessen med fyra moment som
studien resulterat i har sammanfattningsvis potentialen att bidra till
landskapsarkitektens inlärning av platsen och dess historik med en
rimligare arbetsinsats utifrån sin avskalade form jämfört med studerade
metoderna.

This work’s premise is to explore how landscape architects and other
similar careers can explore the history and historical context of places.
Valuable elements that work as intrinsic story tellers run the risk of
disappearing if the landscape architect doesn’t succeed in deciphering and
interpreting them. One of the ideas of this essay is that a place’s history
can result in a more well-grounded development proposal.
This work’s first section To work with a place’s history - the exploration
of methodologies and developments of models has brought forth a process
consisting of four parts. The first two parts handle the gathering of
information about a place through historical research and examinations
in the field, while the third part is focused on analysing and evaluating said
information; which leads to the final part of formulating the development
proposal.
Other sources delve into how the different parts of the process
can be done. Information from these sources has been compiled and
simplified with the goal to create a method for gathering a historically
focused basis for developmental proposals simple enough to become a
natural part of the architect’s design process.
The workprocess was tested by applying it to a case study
presented in this work’s second section. Björnsnäs is an estate situated
just north of Norrköping in Östergötland. The focus has not just been
on the park/gardens around the manor house built in mid 1800s, but
even on the grander landscape in its entirety since it has been deemed
relevant to discuss the history of large-scale landscapes. In the case of
Björnsnäs, the context of the grander landscape plays an important role
in the gardens and the manor house.
The estate has its own rich cultural history stretching back to
at least the 1500s, and famous individuals such as Rudolf Abelin, Isak
Gustaf Clason och Agi Lindegren have ties to the place.
Today the park exits in a much-simplified version and it has
been quite informative to witness how the working process conducted
within this thesis has made it possible to glean elements with a historical
connection that wouldn’t otherwise have been identified.
Having sufficient knowledge about the place to be designed is
important in order to bring forth developmental proposals that has a
sound foundation. One of the conclusions from this study is that the
usage of a place’s history as a basis for that place’s continued development
can contribute to an additional dimension in the developmental proposal.
This enables environments with a clearer continuity and the built-in abilty
to tell about the cultural history of the place.
As a conclusion, it is believed that the methods for the four steps
of the working process has the potential to contribute to the architects
exploration of a place and its history with a more reasonable effort
compared to existing methods.