Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Pågående krig i Europas kornbord, tätt efterföljt av en sällan skådad pandemi och ett år av torka är exempel på externa chocker som påverkat livsmedels-, och värdekedjor i Sverige de senaste fem åren. Händelser som dessa är ovanliga i nutid men dess frekvens oroar inte bara befolkningen utan även beslutsfattarna. Diskussionen kring Sveriges Självförsörjningsgrad och återinförande av beredskapslager har aktualiserats efter att ha varit nedprioriterad under flera decennier då Sverige efter inträdet i EU samt kalla krigets slut sett kostnadseffektivisering i att avveckla befintliga beredskapslager och den globala handeln. Idag är synen en annan då hotbilden mot Sverige har ökat. Sveriges självförsörjningsgrad befinner sig runt 50% för livsmedel och beredskapslagren står tomma. Studien syftar till att svara på om och varför Sverige behöver en högre självförsörjningsgrad samt om Sverige bör återupprätta beredskapslager. Slutsatsen som dras är att Sverige borde öka sin självförsörjningsgrad utifrån beredskapssynpunkt. Beredskapslager bör upprättas men exakt vad och hur mycket som ska lagras är inte uppklarat. Det som framgår är att lagring av jordbruksupprätthållande varor som drivmedel, handelsgödsel och växtskyddsmedel är nödvändigt.

War in the breadbasket of Europe which spawned at the heels of a once-in-a-lifetime pandemic and a year of drought are all examples of external shocks which affected food-, and supply-chains in Sweden the last five years. Such events are unusual in present time but the frequency worries the
population and the decision makers. Discussion regarding Sweden's self-sufficiency degree and reintroduction of security stocks has been brought to the fore after decades of de-prioritization since Sweden entered the EU and the end of the cold war. Sweden's then present decision makers saw cost efficiency in liquidating the security stocks and to indulge in global trade. Today is a different time and the threat towards Sweden has increased. The self-sufficiency degree for food in Sweden is currently 50 percent and the former security stocks are empty. This study seeks to answer the question if and why Sweden needs a higher degree of self-sufficiency and also if Sweden should reintroduce security stocks. The Conclusion is that Sweden should increase its self-sufficiency degree, especially from a preparational point of view. Security stocks should be implemented but to what extent and what supplies is not determined. What appears is that agricultural maintenance supplies such as fuel, fertilizer and plant protection agents is necessary.