Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Samhället behöver begränsa klimatpåverkan till hållbara nivåer både globalt och nationellt.
Transportsektorns klimatpåverkan är stor och vägtrafikens utsläpp dominerar, men kan
minskas genom mer energieffektiva fordon, förnybar energi och ett transporteffektivt
samhälle och framförallt genom en kombination av dessa. Enligt Sveriges miljömål (2022c)
ska klimatmålet uppnås utan att äventyra biologisk mångfald, livsmedelsproduktion eller
andra mål för hållbar utveckling, exempelvis social hållbarhet.
Det transporteffektiva samhället, med ett minskat behov av resor och transporter är
grundläggande för att kunna nå klimatmålet, men också det sätt som är mest ekologiskt,
socialt och ekonomiskt hållbart. På lång sikt är det också sannolikt det mest genomförbara
sättet i fråga om acceptans och kostnad, även om det transporteffektiva samhället i ett kort
perspektiv upplevs svårare att genomföra. Det är framförallt på den kommunala nivån som
rådigheten finns och där åtgärderna kan utföras. Men det är stor skillnad mellan kommunal
praktik och globala hållbarhetsmål när det kommer till lokala planeringssystem, lagstiftning,
ekonomi och administration. Dessutom är det oftast begränsat med resurser på kommunal
nivå för att ta itu med stora samhällsförändringar.
Uppsatsen ger en aktuell uppdatering i hur långt arbetet för ett tranporteffektivt samhälle
kommit i kommunerna, men också vilka hinder de möter i arbetet för en mer transporteffektiv
samhällsutformning. Det här görs genom att granska tre kommuner: en storstad, en större stad
och en mindre stad. Uppsatsen har dels analyserat kommunernas strategiska dokument och
dels har 17 intervjuer gjorts med tjänstepersoner och politiker, men också med ett universitet
och en statlig myndighet. Dessutom försöker uppsatsen beskriva vad ett transporteffektivt
samhälle är samt vilka aktörer, verktyg och styrmedel som kan bidra till kommunernas arbete
för en transporteffektiv samhällsutformning. Intervjuavsnittet ger en aktuell och autentisk
bild av kommunernas förutsättningar, utmaningar, skillnader, och inte minst de bästa
exemplen från Sverige just nu. Särskilt undersöks de kommunala arbetssätten med bland
annat organisering, implementering och styrmedel.
Resultatet pekar på att det finns kommuner som tydligt prövar nya idéer och arbetar i riktning
mot ett transporteffektivt samhälle. De hade sannolikt inte gjort det i samma utsträckning
utan statlig medfinansiering trots att investeringarna kan vara lönsamma på sikt. Här finns
således en win-win-situation där statliga pengar kan användas i kombination med
lokalkännedom, för att skapa ett mer ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart samhälle.
Dessa erfarenheter bör spridas till de kommuner som ännu inte kommit så långt eller
användas för att åstadkomma en hållbar tillgänglighet i andra urbana områden i världen.
Nyckelord: Transporteffektivt samhälle, implementering, hållbar mobilitet, hållbar
stadsutveckling, trafikstrategier och styrmedel

Our society needs to limit the climate impact to sustainable levels both globally and
nationally. The transport sector's climate impact is large and road traffic emissions dominate,
but can be reduced through more energy-efficient vehicles, renewable energy and a transportefficient society, and above all through a combination of these. According to Sweden's
environmental goals (2022c), the climate goal must be achieved without jeopardizing
biodiversity, food production or other goals for sustainable development, for example social
sustainability.
The transport-efficient society, with a reduced need for travel and transport, is fundamental to
being able to reach the climate goal, but also the way that is most ecologically, socially and
economically sustainable. In the long term, it is also likely to be the most feasible way in
terms of acceptance and cost, even if the transport-efficient society is perceived to be more
difficult to implement in the short term. It is above all at the municipal level that the
resources are available and where the measures can be carried out. But there is a big
difference between municipal practice and work with global sustainability goals when it
comes to local planning systems, legislation, finance and administration. In addition, there are
usually limited resources at the municipal level to deal with major societal changes.
This thesis provides a current update on how far the work for a transport-efficient society has
come in the municipalities, but also what obstacles they face in the work for a more transportefficient societal design. This is done by examining three municipalities: a large city, a
medium size city and a small city. This thesis has partly analyzed the municipalities' strategic
documents and partly 17 interviews have been conducted with civil servants and politicians,
but also with a university and a government authority. In addition, the thesis tries to describe
what a transport-efficient society is and which actors and the means to influence, which can
contribute to the municipalities' work for a transport-efficient society design. The interview
section provides a current and authentic description of the municipalities' conditions,
challenges, differences, and not least the best examples from Sweden right now. In particular,
the municipal working methods are examined with, among other things, organization,
implementation and means of influence.
The results indicate that there are municipalities that are clearly testing new ideas and
working towards a transport-efficient society. They probably would not have done it to the
same extent without government co-financing, even though the investments may be profitable
in the long term. There is thus a win-win situation where government money can be used in
combination with local knowledge, to create a more ecologically, socially and economically
sustainable society. These experiences should be disseminated to the municipalities that have
not yet come this far or used to achieve sustainable accessibility in urban areas in the world.