Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Idag är linsodlingen koncentrerad och liten vilket har gjort odlingen nischad. Det är få lantbrukare
som odlar grödan vilket medför att odlingsstrategierna varierar en del. Klimatmålen uppmuntrar
befolkningen till att äta mer vegetariskt, påtryckningarna gör att efterfrågan på växtbaserat protein
ökar. Genom åren har hyllorna med vegetariska alternativ och substitut till köttet ökat markant i
butikerna. För att tillmötes gå denna efterfråga behöver växtbaserat protein odlat för
humankonsumtion öka, framför allt om det som erbjuds i hyllorna ska vara svenskt- och
närproducerat.
Linser är optimalt att fylla ut vegetariska rätter med, bland annat för dess höga proteinvärde. Detta
arbete är uppbyggt på litteraturstudie, intervjuer med befintliga odlare samt bidragskalkyler för att
undersöka linsodlingens lönsamhet vid olika avsalu priser samt avkastningsnivåer. I litteraturstudien
används bland annat rapporter från genomförda försök och vetenskapliga artiklar. Intervjuerna
inkluderar odlare från Skåne, Halland och Gotland samt ett projekt genomfört i Västra Götaland.
Resultatet visade på lönsam odling vid en avkastning på ca 800 – 1000 kg/ha. I kalkylerna gick det
att utläsa lönsamhet för både samodling med havre och odling i renbestånd. Vid samodling kan
havren rädda upp ett sämre år för linsen, dock är rensningen dyrare vid samodlad gröda jämfört med
gröda odlad i renbestånd. I kalkylerna går det även att utläsa hur ett sämre lönsamt år kan räddas
upp av ett bättre lönsamt år, detta förutsätter dock att inte flera dåliga år med sämre skörd
förekommer flera år på rad. Det krävs ingen tillförsel av kväve vid linsodlingen eftersom linsen är
en kvävefixerande gröda. Därmed kan den med fördel tillämpas i en spannmålsdominerad växtföljd.
Tyvärr kan linsen drabbas av samma sjukdomar som åkerböna och ärt vilket gör att den konkurrerar
om platsen i växtföljden. Linsen lägger sig gärna vid mognad vilket gör den svårare att tröska men
vid samodling så finns potentialen för linsen att klättra på annan gröda. Ogräsen är ett av de största
hoten enligt odlarna eftersom ogräsen konkurrerar med linsen om platsen på marken. Det är inte
självklart hur odlingen ska gå till väga för att optimera linsens avkastning men flera försök har
genomförts och inkluderas i detta arbete. Flera av försöken som genomförts i de vetenskapliga
artiklarna är genomförda i central Europa och Minnesota vilket gör att förutsättningarna kan skilja
sig en del mot det svenska klimatet. Men trots detta är en del av resultatet högst relevant och därmed
inkluderat i arbetet. Idag är kontraktsodlingar för linser inte en självklarhet att kunna teckna vilket
gör att avsättningen för grödan blir osäker. Förmodligen är inte efterfrågan tillräckligt stor för att
kontrakten ska gå att teckna. Om efterfrågan ökar och kan möjliggöra kontraktsodlingar som säkrar
avsättningen för odlingen så kommer linsen vara en starkt potentiell gröda att odla mer av i Sverige
för framtiden.

Today, lentil cultivation is very concentrated and small. There are few farmers who grow the crop,
which makes the cultivation strategies to varies a lot. The climate goals encourage the population to
eat more vegetarian and these pressures increase the demand for plant-based protein. Over the years,
the shelves in the stores with vegetarian alternatives and meat substitutes have increased
significantly. To meet this demand, plant-based protein grown for human consumption need to
increase if we want the plant-based food to be locally produced and not imported from other
countries.
Lentils are optimal for use in vegetarian dishes and have a high amount of protein. This work is
based on a literature study, interviews with existing growers and calculations to investigate the
profitability of lentil cultivation at different sale prices and yield levels. In the literature study,
reports from field-experiments and scientific articles are being used. The interviews include growers
from Skåne, Halland and Gotland as well as a project carried out in Västra Götaland.
The result showed profitable cultivation at a yield of approx. 800 – 1000 kg/ha. It was possible to
see a profitability for both lentils that was intercropped with oats and sole cropped lentils. In
intercropped lentils, the oats can save a bad year for the lentil. However, the cleaning is more
expensive with an intercropped lentil compared to a sole cropped lentil. In the calculations, it is also
possible to read out how a less profitable year can be saved by a better profitable year, but this
assumes that there are not several bad years in a row. No nitrogen is required when growing lentils
which makes the crop perfect to grow in a cereal-dominated crop rotation. Unfortunately, the lentil
can be affected by the same diseases as broad beans and peas. This makes lentils complete with
broad beans and peas in the crop rotation. The lentil likes to lay down at maturity which makes the
harvest a bit harder. When lentils are intercropped, they can climb on the other crop which makes
the harvest easier. The weed is one of the biggest threats according to growers because the weed
competes with the lentil for space on the ground. It is not obvious how the cultivation should proceed
to optimize the yield of the lentil, but several field-experiments have been carried out and are
included in this work. Several of the field-experiments carried out in the scientific articles were
carried out in central Europe and Minnesota, which means that the conditions may differ from the
Swedish climate. Despite this, part of the result is highly relevant and are included in this work. It
is hard to make a contract with buyers for the cultivation for lentils. It might be the request of lentils
in the store that is not good enough. If the request of lentils increases and growers can write contract
with the buyers, then lentils are a strong potential crop to grow more of in Sweden for the future.