Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Tävlingshästar inom trav och galopp kräver en foderstat som tillgodoser deras höga energibehov. För att kunna skapa en energirik foderstat har lösningen i många år varit att utfodra med stora mängder kraftfoder. Dock kan ett stort intag av kraftfoder med högt stärkelseinnehåll medföra flertalet hälsoproblem för hästar såsom ökad risk för magsår, kolik och utveckling av stereotypier. Tidigare studier har även uppmärksammats ett eventuellt samband mellan stärkelseintaget och plasmakoncentrationen av muskelenzymer. Syftet med detta arbete var att undersöka effekten av fodermedel med olika stärkelseinnehåll på muskelenzymaktivitet efter träning hos varmblodiga travhästar.
I studien ingick 76 varmblodiga travhästar med tre olika nivåer av stärkelseintag. Två blodprover togs från varje häst, ett prov innan träning och ett prov efter träning. Totalt togs 210 blodprover. Dessa centrifugerades och plasman analyserades för kreatinkinas (CK), aspartataminotransferas (ASAT), glukos och laktat. Under träning mättes hästarnas hjärtfrekvenser. Foderprover från använda kraftfodermedel analyserades för torrsubstanshalt och stärkelseinnehåll. En statistisk bearbetning och analys utfördes i SAS mixed model.
Studiens resultat visade en statistisk tendens till att det dagliga stärkelseintaget har en effekt på aktiviteten av ASAT i blodplasman, där hästar med högt stärkelseintag hade högre värden än hästar med lågt stärkelseintag (10,3 ukat/l vs. 3,3 ukat/l, p = 0,07). Stärkelsenivån hade däremot ingen signifikant effekt på aktiviteten av CK i blodplasman efter träning. Detta kan bero på att blodprover togs för tidigt, att mer tillförlitliga svar hade uppnåtts om de togs närmre enzymernas höjdpunkt av aktivitet efter träning. Resultaten från detta projekt visade även att både ålder och kön hade en signifikant effekt på muskelenzymernas aktivitet i blodplasman, samt att ston hade högre värden än valacker av båda enzymerna (CK: 5,0 ukat/l vs 3,8 ukat/l, p = 0,005; ASAT: 8,9 ukat/l vs 7,1 ukat/l, p = 0,04). Studiens resultat indikerar på att det dagliga stärkelseintaget kan ha effekt på muskelenzymernas aktivitet, samt att kön påverkar muskelenzymaktivitetet vilket kan hänga samman med att kön är en riskfaktor för att utveckla korsförlamning. Det krävs dock ytterligare framtida studier för att undersöka stärkelseintagets inverkan på muskler och muskelenzymernas aktivitet.

Racehorses require a diet that accommodate their high need of energy. In order to create a diet rich in energy a strategy since many years, have been to feed the horses with large amounts of concentrates. Large intakes of starch-rich concentrates can lead to numerous problems such as higher risk of stomach ulcers, colic and development of stereotypic behaviors. Previous studies have observed a potential connection between the starch intake and the plasma concentration of muscle enzymes. The purpose of this study was to investigate the effect of feeding with different starch levels on the activity of muscle enzymes after exercise in standardbred trotters.
The study included 76 Standardbred trotters that were divided into three groups depending on daily intake of starch. Two blood samples were collected from each horse, one during rest and one after exercise. 210 blood samples were taken in total, they were centrifuged, and the plasma analyzed of creatine kinase (CK), aspartate transaminase (AST), glucose and lactate. During the exercise the horse’s heartrates were measured. Feed used in the study were sampled and analyzed for dry matter and starch content. A statistical analysis was performed with the SAS mixed model.
The results showed a statistical tendency for the starch intake to influence activity of AST in plasma where horses fed with high levels of starch had higher activity than horses with low levels of starch (10.3 ukat/l vs. 3.3 ukat/l, p = 0.07). However, the starch intake did not have a significant effect on CK activity in plasma post exercise. The results may have been affected by timing of the sampling and more reliable results would have been achieved if the sampling occurred closer to peak of muscle enzyme activity after exercise. The results also showed that both age and sex have a significant effect on plasma activity of the muscle enzymes. Mares had higher values of CK and AST than geldings (CK: 5.0 ukat/l vs 3.8 ukat/l, p = 0.005; AST: 8.9 ukat/l vs 7.1 ukat/l, p = 0.04). The result of this project indicates that the daily starch intake may influence the activity of muscle enzymes, also that sex influence muscle enzyme activity which may be related to sex being a risk factor of developing exertional rhabdomyolysis. It requires additional research investigating the effects of starch intake on muscle enzyme activity.