Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Studien undersöker den hortikulturella näringen i ett historiskt perspektiv, perennproduktionens
utveckling och användning av torv fram till idag. I och med de utmaningar som trädgårdsdesigners
står inför då torv är det substrat som nu dominerar i branschen vill studien belysa möjligheterna till
mer hållbara metoder. Eskalerande klimatförändringar med kraftiga regn och extremvärme som följd
påskyndas av de växthusgasutsläpp som uppstår från utdikade våtmarker vilka används för
torvutvinning i Sverige. Indirekt blir miljöpåverkan från perennodling och användning av perenner
allt mer betydande. Samtidigt som trädgårdsnäringen spelar en avgörande roll i attskapa gröna platser
för ekosystemtjänster och klimatåtgärder förlitar den sig i hög grad på användning av torv.
Perennodlingen var under första halvan av 1900-talet småskalig och bedrevs främst på friland. Under
1960-talet började fler odlare att använda torvsubstrat vilket medförde att odlarna gick från
frilandsodling till containerodling. Idag är detta det huvudsakliga sättet att bedriva perennproduktion
på. Plantskoleverksamheter bedrivs på ett systematiserat sätt med maskiner som är anpassade till
krukor och torv. Perennerna kan produceras mycket snabbt och effektivt. Samtidigt finns det
indikationer på att torven inte alltid ger perennerna de bästa utvecklingsmöjligheterna efter att de
planterats ut. Forskning visar att växter har bättre förutsättningar att utvecklas i mykorrhizasymbios.
Det finns också indikationer på att torv kan hämma den typen av utveckling. Genom att odla perenner
på friland kan man använda sand som substrat istället för torv. Sanden kan återanvändas och behöver
inte bytas ut. Mykorrhiza kan utvecklas i sand och tillgodose växterna med näring. För att bedriva en
alternativ produktion krävs kunskap om växterna och deras livsbetingelser. Nutida konventionell
perennproduktion kräver inte den typen av kunskap. För att den gröna näringen ska förbli grön behöver
vi utvärdera dagens rationella produktion av perenner och istället se vad kunskap och de
hantverksmässiga aspekterna kan bidra med i framtiden.

This study examines the horticultural industry from a historical perspective, focusing on the
development of perennial production and the use of peat up to the present day. Given the challenges
faced by garden designers due to the dominance of peat as a substrate in the industry, the study aims
to shed light on the possibilities for more sustainable methods. Escalating climate change,
characterized by heavy rainfall and extreme heat, is accelerated by greenhouse gas emissions from
drained wetlands used for peat extraction in Sweden. Indirectly, environmental impact from perennial
cultivation and the use of perennials is becoming increasingly significant. While the gardening
industry plays a crucial role in creating green spaces for ecosystem services and climate mitigation,
it heavily relies on peat.
Perennial cultivation was small-scale and primarily conducted in open grown during the first half of
the 20th century. In the 1960s, more growers began using peat substrates, leading to a shift from open
grown cultivation to container cultivation. Today, container cultivation is the primary method of
perennial production. Nursery operations are systematized, utilizing machinery adapted to pots and
peat. Perennials can be produced quickly and efficiently. However, there are indications that peat does
not always provide the best growth conditions for perennials after they are planted. Research shows
that plants have better opportunities for development in mycorrhizal symbiosis, and there are
indications that peat may inhibit this type of development. By cultivating perennials in open grown,
sand can be used as a substrate instead of peat. Sand can be reused and does not need frequent
replacement. Mycorrhiza can develop in sand and provide nutrients to the plants. To pursue
alternative production methods to the ones commonly used today, knowledge about the plants and their
environmental requirements is essential. Current conventional perennial production does not require
this type of knowledge. To ensure that the green industry remains green, we need to evaluate today’s
rational production of perennials and consider what knowledge and craftsmanship can contribute in
the future.