Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The Sámi people are Indigenous to the northerns parts of Fennoscandia and they inhabit a region called Sábme. One traditional practice of the Sámi people is reindeer herding. In this study, I examined reindeer herding in a forest landscape affiliated with the Várre-group within the Váhtjer community in northern Sweden. I used an Indigenous paradigm and decolonised methodology, which is important when documenting Sámi traditional knowledge (árbbediehto). I interviewed 8 tradition bearers that hold árbbediehto, and I mapped and categorised over 240 Lule Sámi place names in the study area. I also inventoried and analysed 7 forest sites to describe the forest structure, both in a landscape- and temporal perspective. The significance of the physical landscape for forest Sámi reindeer herding is strongly emphasised by the interviewed tradition bearers. Alongside traditional reindeer herding, forestry is a major land use in northern Sweden. Overall, forestry negatively impacts reindeer grazing resources which in turn affects the transmission of árbbediehto between reindeer herder generations. However, most of the interviewed tradition bearers expressed the sense that Swedish society’s view of forest reindeer herding had generally been positive for most of their lifetimes as herders.

Based on an interdisciplinary analysis of the interviews, mapping, and field inventories I could deduce several important insights about the Várre landscape and associated forest reindeer herding practice. My findings show the Várre tradition bearers’ reindeer herding used to be a “slow” practice as such that the herders adapted themselves to the pace of the reindeer. However, the development and mechanisation of Swedish society have led to worsened conditions and challenges for the future of reindeer herding in the Várre landscape. The Sámi language is almost lost among the reindeer herders in the Várre-group, and thus the Sámi place names are at risk of disappearing completely in the area studied. The inventoried field sites are small islands of forest which are primarily shaped by the presence of reindeer herding and less impacted by forestry. In conclusion, I argue that the forestry sector must be altered to ensure that coming generations of reindeer herders will have a future in their traditional forest landscapes.

Samerna är urfolket i norra delarna av Fennoskandia och de bebor en region som kallas Sábme. En traditionell utövning för samerna är renskötsel. I denna studie har jag undersökt renskötsel i ett skogslandskap i norra Sverige som Várre-gruppen i Váhtjer sameby har tillhörighet med. Jag använde en urfolksparadigm och en dekoloniserad metodologi, vilket är viktigt när samisk traditionell kunskap (árbbediehto) dokumenteras. Jag har intervjuat 8 traditionsbärare som innehar árbbediehto, och jag har kartlagt samt kategoriserat över 240 lulesamiska platsnamn i studieområdet. Jag har även inventerat och analyserat 7 skogliga fältplatser för att beskriva skogsstrukturen, både i ett landskaps- och tidsperspektiv. Betydelsen av det fysiska landskapet för skogssamisk renskötsel är starkt betonat av de intervjuade traditionsbärarna. Vid sidan av traditionell renskötsel så är skogsbruk en stor markanvändare i norra Sverige. Sammantaget påverkar skogsbruk renens betesresurser negativt, vilket i sin tur inverkar på kunskapsöverföringen av árbbediehto mellan renskötande generationer. De flesta av de intervjuade traditionsbärarna uttryckte dock känslan av att det svenska samhällets syn på skogsrenskötsel generellt sett varit positiv under större delen av deras livstid som renskötare.

Baserat på en interdisciplinär analys av intervjuerna, kartläggningen och fältinventeringarna har jag kunnat härleda flera insikter om Várre landskapet och den samhörande skogsrenskötseln. Mina resultat visar att Várre-traditionsbärarnas renskötsel brukade vara en ”långsam” utövning där renskötarna anpassade sig efter renarnas takt. Emellertid har utvecklingen och mekaniseringen av det svenska samhället lett till försämrade förutsättningar och utmaningar för renskötselns framtid i Várre landskapet. Det samiska språket är nästan förlorat bland renskötarna i Várre-gruppen och därmed riskerar de samiska ortsnamnen att helt försvinna i det studerade området. De inventerade fältplatserna är små öar av skog som framför allt är formade av renskötselns närvaro och mindre påverkade av skogsbruk. Avslutningsvis hävdar jag att skogsbruket måste ändras för att säkerställa att kommande generationer av renskötare har en framtid i sina traditionella skogslandskap.

Sáme li iemeálmmuk nuorta guovlojn Fennoskandias ja sij årru guovlon mij gåhtjoduvvá Sábme. Árbbedábálasj doajmma la boatsojbarggo. Dán guoradallamin mån lav boatsojbargov vuovddeguovlon nuorta Svierigin guovladam, gånnå Várre- sijdda Váhtjer tjäron adná suv gullevasjvuodav. Mån giektiv iemeálmmukparadigmav ja dekoloniserim metodologidjav, mij la ájnas gå sámeárbbediedov ja máhtov dárkes. Mån lav ságájdahttám 8 árbbeguodde gudi adni árbbediedov, ja mån lav kárttim ja juohkám dásijda badjel 250 julevsáme bájkkenamájt åtsådimguovlon. Mån lav aj inventierim ja snuoggam 7 miehttse sjaljo vaj tjielggit miehttsehámev, juogu dal ednamháme- ja ájggemano hárráj. Dárbbo dajs äládusednamijs, vuovddesámij boatsojsujttuj la nannusit tjielggiduvvam dajs ságájdahtedum árbbeguoddijs. Buohta árbbedábálasj boatsojbargguj la miehttseäládusbarggo stuor ednam addne nuorta Svierigin. Aktisattjat vájkkut miehttseäládus nievret boahttsuj guohtomednamijda, mij nuppe vuorov hiemssi máhttojuohkemav árbbediedos boatsojbarggij buolvaj gaskan. Ienemus oasse ságájdahtedum árbbeguoddijs tjielggijin lijká dåbdov vaj svieriga sebrudagá vuojnno vuoddeboatsojbargguj, badjeloajvve la årrum buore guovlluj stuoremus oases sijá viessomájge degu boatsojbarggen.

Vuododum interdisiplinera åtsådallamis ságájdahttemijs, kárttimis ja sjalljoguoradallamijs lev mån máhttám guorrat muhtem dádjadusájt Váre-sijda ednamijs ja dan gullevasj vuovddeboatsojbargos. Muv båhtusa vuosedi vaj Várre- árbbeguoddij boatsojbarggo ienemusát lij “njoatjes” doajmma gånnå boatsojbargge hiebadim ietjas labudimev boahttsuj mannuj. Valla åvddånahttem ja mekanisierik svieriga sebrudagás la vaddám nievrep máhttelisvuodajt ja hásstalusájt boatsojbargo boahtteájggáj Várre sijda guovlluj. Sámegiella la vargga gáhtum boatsojbarggijn Várre- sijdan ja dan diehti la várro vaj sámebájkkenamá båhti gáhtot dan guoradaládum guovllon. Da guoradaládum sjalljobájken li unna suollutja vuovdes ma ienemusát li hábbmidum ällobargo dåjmas ja binnebuv vájkkudum miehttseäládusás. Máŋŋgutjis mån duodastav vaj miehttseäládus viertti rievddaduvvat vaj dárkestit vaj boahttebuolvva boatsojbargge adni boahtteájgev sijá árbbedábálasj vuovddeguovlojn.